emmali

Att vara vice fullmäktigeordförande

2012-01-21T23:34:00.000+01:00

Jag står precis vid trappan som leder upp till Börsens festhall, ett hundratal för mig helt okända människor kommer in från dörrarna mot Gustav Adolfs torg, dörrarna vid den där trappan där alkisar och glassätande trängs soliga dagar (trappan har någon några timmar tidigare städat genom att mha plasthandskar plocka upp fimpar och annat skräp). Jag är festklädd och har ett hysteriskt tungt guldhalsband på mig, borgmästarhalsbandet. Gravyren säger, om jag minns rätt, att den skänktes av industri- och hantverksföreningen 1966. Länkarna pryds av bohuslänsk granit. Halsbandet är strikt förbjudet att lämna lokalens väggar.

Mitt tal ligger i bakfickan. Om några minuter ska jag hälsa gästerna välkomna, berätta att kommunen tycker att de är viktiga samt säga några väl valda ord och vilken fantastiskt bra stad Göteborg är. Efter talet kommer några gäster fram och imponeras över att någon så ung som jag är borgmästare i en stor stad. Jag svarar med att vi egentligen inte har borgmästare, att jag inte tillhör gruppen heltidspolitiker, att Sverige internationellt sett har många unga politiker samt att Miljöpartiet i synnerhet representeras av många unga. Kanske några tar kort av sig själva och mig vid en anrik flagga med stadsvapnet på. Efter att ha minglat runt i cirka 1,5 timme är jobbet slut och jag går hem.

Med ett år som 2e vice ordförande i Göteborg kommunfullmäktige i bagaget kan jag se att ovanstående beskrivning är den vanligaste uppgiften jag har. Att vara en trevlig festvärd, alltså representation, för gästande konferenser var inte anledningen till varför jag signade upp på den här posten. Inte desto mindre är det många intressanta personer jag får träffa och jag får insyn i delar av kommunens och näringslivets mer festliga verksamhet som många aldrig kommer i kontakt med.

Eftersom jag inte själv på förhand fattade vad en vice fullmäktigeordförande i Göteborg pysslar med, så antar jag att det finns fler som inte heller har full koll på detta uppdrag som strikt hierarkiskt räknas som ett av kommunens viktigaste. Därav detta inlägg som ger en viss inblick. Allt som ett led i min strävan att göra kommunpolitiken mer lättillgänglig för alla som vill veta och gärna några till.

Demokratiidealet var min anledning till att vilja sitta i fullmäktiges presidium. Att vara med och utveckla fullmäktiges arbete, involvera alla ledamöter och ersättare mer. Synas i samhället. Finnas tillgängliga där medborgare finns. Detta är naturligtvis också en del i mitt uppdrag. Vi har nyligen tillsatt en arbetsgrupp som utvecklar fullmäktiges arbetsformer. I gruppen finns presidiet samt en representant från varje fullmäktigeparti. Här diskuteras både högtalarsystem och platser för fullmäktiges möten. Personligen skulle jag gilla om fullmäktige, kommunstyrelsen och gärna andra organ hade möten på oväntade platser där folk ändå befinner sig. Kanske i Nordstan, i en skolaula (under skoltid), på stranden vid Askimsbadet. För att kunna göra sådana här utflykter försöker vi nu upphandla ett mobilt voteringssystem.

En tredje uppgift som vi i presidiet pysslar med är att bereda ärenden gällande kommunens revision. I vanliga fall är det kommunstyrelsen som bereder ärendena till fullmäktige, men eftersom revisionen granskar kommunstyrelsen som organ, är det olämpligt att de bereder revisionens ärenden. Då hoppar vi in som beredande organ, har möten med revisionen om deras budget, uppföljningar med mera.

Partyvärd, mötesdemokratikämpe och revisionsberedare skulle jag alltså hävda är de saker som jag lägger ner mest tid på i uppdraget som vice fullmäktigeordförande. I den ordningen.

Politiska dimensioner i stadsplanering

2011-12-04T19:49:00.000+01:00

På torsdag är det dags för kommunfullmäktige och den här gången finns en fördjupad översiktsplan för södra Askim på dagordningen. Södra Göteborg, som domineras av privatägda villor, föreslås genomgå en stor expansion med många hyresrätter. Ärendet visar på en intressant politisk dimension i stadsplaneringspolitik, vilket särskilt syns i skillnaderna mellan yrkande från M, FP & KD kontra yrkande från V.

Observera att jag fritt har klippt i yttrandena som refereras i utställningsutlåtandet, vilket tillsammans med planförslaget finns här, på kommunens hemsida.

yrkande M, FP, KD (lagt i SDN Askim)
6 500 bostäder anser vi vara en olämpligt hög exploateringsnivå. [klipp]

En stor del av attraktiviteten i södra Askim är luftigheten och den lantliga atmosfären. Det finns en gräns när naturvärden och öppenhet övergår i något annat, inte lika attraktivt. En låg exploateringsgrad och en anpassning till befintlig struktur är avgörande för att Askim även i framtiden skall utgöra ett attraktivt alternativ både för boende och för fritidsaktiviteter.Byggnadshöjder över tre våningar bör undvikas. Olika upplåtelseformer för boende bör finnas och mark bör reserveras för den kommunala tomtkön. För att skapa flyttkedjor måste även efterfrågan på attraktiva bostäder tillgodoses. Rörligheten frigör i ändan av flyttkedjorna billigare bostäder, ofta hyresrätter, som kan tillfredställa nya gruppers behov på bostadsmarknaden. [klipp]

Friluftslivet till sjöss kräver även ett utökat antal båtplatser och nyetableringar av småbåtshamnar för att tillgodose båtintresset, inte minst bland blivande Askimsbor. [klipp]

Slutsatser:
A) Med hänsyn till Askims naturvärden och en anpassning till den nuvarande strukturen förordar vi en exploatering på max 2 500 bostäder
B) Vi förutsätter en nödvändig, successiv utbyggnad av trafikstrukturen i takt med den kommande exploateringen

Reservation (V) i Miljönämnden:
Yrkade bifall till förvaltningens förslag samt att följande text tillfogas:
• Med den fördjupade översiktsplanen öppnar sig unika möjligheter att äntligen komma tillrätta med ett av Göteborgs mest segregerade bostadsområden. Askim har historiskt varit ett problemområde i akut behov av hyresrätter.
• För att bidra till en bättre blandning av upplåtelseformer skall minst 90 procent av de tillkommande bostäderna vara hyresrätter där minst hälften är allmännyttiga hyresrätter och resterande kooperativa hyresrätter.
• Speciell vikt skall läggas vid att försöka attrahera nyanlända flyktingar. Om det är möjligt är det önskvärt att göra ansträngningar för att även försöka få etablerade invandrare till området.
• Området lämpar sig väl för sociala resursnämndens alternativa boendeverksamhet. (Det som fram till 2008 gick under benämningen Altbo.) Eftersom den tidigare regionala indelningen togs bort kan Askim nu ta emot personer med missbruksproblem eller andra sociala problem från hela Göteborg.

Eko-kött, odling, stadsplanering och vuxenutbildning

2011-06-20T11:27:00.000+02:00

Maratonmöte i kommunfullmäktige där budgeten ska diskuteras i 12 timmar nonstop. I skrivande stund håller gruppledarna på med en mer övergripande debatt, där de tyvärr framför allt kritiserar varandra. Ord som löper genom debatten är jämlikhet (från oss rödgröna) och valfrihet (från borgarna). Här finns alla budgetförslag och här kommenterar våra rödgröna företrädare budgeten.

Ett subjektivt referat från dagen kommer senare, men jag vill nu lyfta fram mina personliga favoriter från den rödgröna budgeten "För hela Göteborg".

Vi önskar att bygga tätt och grönt i staden för att kunna effektivisera infrastrukturen och har god folkhälsa. Det ställer höga krav på oss rödgröna att inte ge upp för villamattor och punkthus, vilka inte är speciellt yteffektiva.
Barn ska vara delaktiga i stadsplaneringen. Kan bli ofantligt spännande att se om kommunen lyckas få in barn och deras perspektiv på riktigt och inte bara genom att barn får rita fina teckningar över deras drömskolgård.
Kulturförvaltningen ska involveras mer i detaljplaneprocessen. Stadsrum ska uppmuntra spontan kultur och kreativitet. Även här måste våra rödgröna representanter i relevanta nämnden formulera hur man ska se på kulturen i stadsplaneringen i praktiken, när det kommer till varje enskild detaljplan.
Bostad som grund är de rödgrönas sätt att arbeta mot hemlöshet. Att få bo i en riktig bostad, en fast punkt, varifrån man kan ta itu med sina problem är finare än den tidigare politiken om att man ska visa att man kan förtjäna en bostad.
Bostadsförmedlingen ska vara transparens och ske efter kötid, vilket känns skönt. Efter att ha varit aktiv på Boplats i 3,5 år har jag sett att transparensen och användarvänligheten för den bostadssökande är lika med noll.
Allmännyttan och andra hyresrätter ska prioriteras, helt motsatsen till borgerliga Stockholm som säljer ut sina hyresrätter och försvårar ytterligare för folk med lägre och/eller instabila inkomster att hitta en bra bostad. För att motverka den kraftiga boendesegregationen som finns i Göteborg, ska den underrepresenterade upplåtelseformen i ett område prioriteras vid nybyggnation. Här menar jag att det gäller att se en frimärksplan i sitt sammanhang, inte hela stadsdelen men inte heller bara de bostäder som är alldeles anslutande. Oavsett vilken upplåtelseform eller bostadstyp som ska prioriteras, bör varje projekt innebära en blandning i mikronivå för att motverka segregation i mikronivå.
Eftersom jag ska börja i Vuxenutbildningsnämnden (första mötet på onsdag) blir jag även glad över de rödgrönas syn på vuxenutbildning. Alla har rätt till en andra, tredje och fjärde chans i livet. Vuxenutbildningen ska framför allt vara inriktad till att ge jobb så fort som möjligt, men även för att ge högskolebehörighet.
Köttkonsumtionen står för en stor del av vår klimatpåverkan. Vi rödgröna skriver i budgeten att allt kött som kommunen köper in ska vara ekologiskt. Ett toppenbra sätt att göra något konstruktivt för att minska vår klimatbelastning på matsektorn. Andra sätt från budgeten är att satsa mer på stadsnära odling, både i halvstor skala och i form av kolonilotter för egenkonsumtion. Bland annat uppmuntrar kommunen de gräsrotsodlingar som finns på Skansberget och ska möjliggöra kolonilotter där.
Cykel och kollektivtrafik ska prioriteras. Ett prioriterat mål (innebär att det följs upp tydligt) är att biltrafiken ska minska till förmån för kollektivtrafik och cykel.

Skrivningar som jag personligen inte är helt glad över är att kommunen aktivt ska verka för en regionförstoring. Att försöka få folk att pendla så långt som möjligt belastar både miljö, familjer och fritid (ett ämne stort och viktigt nog för flera blogginlägg)

Cykelstaden Göteborg

2011-06-13T20:14:00.000+02:00

Hur är Göteborg som cykelstad och hur kan det bli bättre? Det var temat för ett panelsamtal på Cykelfestivalen som cykelklubben Komet Club Rouleur arrangerade i helgen i Lagerhuset på Järntorget. Samtalet ägde rum mellan mig som kulturgeograf, Jonas Åker på Trafikkontoret, arkitekten Björn Siersjö och alla festivaldeltagare.

Cykelstaden Göteborg fick flera mindre goda omdömen, bland annat om snäva svängradier, höga kantstenar och ett allmänt undermåligt cykelnät. Diskussioner fanns om den urusla cykelsituationen på Linnégatan, där fotgängare och cyklister trängs på en trång bana där det är ganska otydligt för fotgängarna att de bör hålla sig på sin kant. Någon tyckte att det där är bättre att cykla i bilbanan, men det framkom att det egentligen är olagligt att cykla bland bilar, ifall det finns en cykelbana i närheten. Lagen står alltså på bilisternas sida framför cyklisternas.

Trångt och otydligt försvårar för cyklister som vill komma fort fram.

Angående svängradierna, var det inte bara jag som klagade på alltför snäva svängar för cyklisterna. Någon berättade att det bara är cykelbanan till Askim som har generösa svängradier, något han funderade en del över fram till dess att han kom på att den cykelbanan ligger på en gammal banvall. Slutsatsen blev att cykelplanerarna borde gå en tågplanerarkurs.

I övrigt diskuterades behovet av en symbolbyggnad eller liknande som manifesterar Göteborg som cykelstad. För en god cykelvardag bör cykelbanorna planeras före bilbanorna, staden byggas tätare för att minska på avstånden och cykeln göras (ännu) trendigare som statuspryl.

Stort tack till Komet Club Rouleur för en superfin festival och för arbetet med att sätta cykeln i centrum.

Hej trafikplanerare

2011-03-18T22:03:00.000+01:00

Hur tänkte du när du planerade den här kurvan? Hur tajt svängradie är lämpligt i en stad där cyklister prioriteras?

Fotot är taget vid Regnbågsgatan på Lindholmen

Trängselskatter i kommunfullmäktige

2011-02-24T19:02:00.000+01:00

Min tanke var att lägga ut ett referat från kvällens kommunfullmäktigemöte. Men debatten om trängselskatten blev så lång (över en timme) och rolig, så den ägnas ett eget inlägg med snabbt hoprafsat referat medan debatten pågår. Den viktigaste sammanfattningen är
1. Jag tror att Theo från Vägvalet snart kommer gilla trängselavgifter: han kläckte ur sig citatet "Hur får man gemene man att ställa bilen? Jo det gör man bara med bra alternativ." Tänk tanken ett snäpp längre så hamnar du där vi andra är, i kollektivkramarträsket.
2. Vägvalet vill höja skatten för att bekosta Marieholmstunneln. Ska de gå ut i valet med stor skattehöjning i valmanifestet? (Roland Rydin (M) hävdar att en sådan skatt skulle innebära 11 000 spänn per person. Själv har jag inte räknat på saken.)
3. Vägvalet verkar vilja tvinga folk att äta vegetariskt. Anna Irving från Vägvalet klagar på att vi bara kritiserar bilen, men ingen går på kossorna, fast ett kilo kokött genererar 28 kg koldioxid. Vårt gröna kommunalråd Kia Andreasson att stadens budget arbetar för att minska utsläppen från både biff och bil.

Här kommer den mycket långa versionen:
Från Vägvalet om trängselskatten. Owe Nilsson (S) och Theo Papaioannou (Vägvalet) var huvudkombatanter. Debatten tog över en timme, nog en och en halv.
Theo frågar: Varför kallar kommunen trängselskatt för trängselavgift när det egentligen är en skatt?
Owe svarar att ett misstag kan ha skett någon gång, men att det heter trängselskatt.

Theo frågar: Varför går det inte att bryta isär infrastrukturpaketet och genomföra delar av projekten?
Owe svarar att infrastrukturen är komplex och att vi behöver få in pengar för att kunna rätta till trängselproblematiken.

Theo frågar: Är det rätt att vilseleda allmänheten (angående att en medborgare fått svar från "kommunen" att det är Riksdagen som äger frågan om trängselskatt)? Owe svarar att Riksdagen beslutar om trängselskatt, men att de i princip följer kommunen. Göteborgs kommun vill dock ha trängselskatt och försöker därför inte få Riksdagen att riva upp beslutet.

Debatt följer:
Theo klagar även på att kommunen vill göra det dyrt att parkera bilar. Med hänvisning till att medborgare inte gillar trängselskatt menar han att vi borde riva upp beslutet. Theos enda argument är att medborgare inte gillar trängselskatt och att man därför inte ska ha det. Han kan dock inte argumentera varför trängselskatten skulle vara dålig. Theo menar att man inte kan tvinga folk att ändra beteende (alltså sluta köra bil) om det inte finns något vettigt alternativ. Jag hör honom dock inte att propagera för radikalt ökat anslag till kollektivtrafiken. Theo påstår att det inte finns busschaufförer som räcker och att detta gör att vi inte kan satsa på kollektivtrafiken. Därför är han emot trängselskatt?

Theo kläckte också ur sig citatet "Hur får man gemene man att ställa bilen? Jo det gör man bara med bra alternativ." Tänk tanken ett snäpp längre så hamnar du där vi andra är, i kollektivkramarträsket. Vägvalets Anna Irving vill främja miljön, men tror inte att en halv miljon kan göra något. Suck! Hon vill hellre se en generell skattehöjning en punktbeskattning av bilisterna. Helskotta vad sur jag skulle bli om mina skattepengar skulle gå till en Marieholmstunnel. Hon verkar dock inte ha någon koll på hur stor den skattehöjningen skulle behöva vara. Nu menar Anna att ett kilo kokött ger 28 kg koldioxid. Nu kanske hon även är för köttskatt? Kia replikerar snabbt att vi i stadens budget arbetar för att minska utsläppen från både biff och bil.

Owe kontrar med att trängselskatt handlar om miljö och stadsbyggnad. Att kunna minska biltrafiken är ett framgångsrecept för framtiden. Owe vill kalla det för "miljöstyrande trängselskatt". Personligen skulle jag möjligen kunna sträcka mig till "trafikstyrande trängselskat". Miljön ska ju inte styras... Jag blir så glad av att höra representanter från Socialdemokraterna, inte minst Abbas Zarrinpour och Owe Nilsson, helhjärtat stå upp för trängselskatterna och satsningar på ökad kollektivtrafik. Abbas kopplar till och med översvämningar i Bangladesh till Vägvaletpartisternas bilkörning.

Till och med Roland Rydin från Moderaterna står upp för trängselskatten. Han säger att han inte gör det av miljöskäl, utan för "utveckling" och bättre kollektivtrafik. Flera påpekar också att alla partier inför valet var öppna med sina åsikter om trängselskatterna och att över 85% av väljarna röstade på ett parti som godtar trängselskatterna.

Vårt gröna kommunalråd Kia Andreasson lyfte in att barn ska kunna bo i staden. Med den taskiga luftkvalitet som nu råder är det inte nyttigt för barn att bo centralt. Hon visar också på att det råden en stark efterfrågan på kollektivtrafik. Vår Ulf Kamne visar på att vi gröna inte alls vill ha Marieholmstunneln, men att vi tyvärr har gjort en överenskommelse där den ingår.

Ny mandatperiod

2011-02-14T20:09:00.000+01:00

Nu har det ju varit ny mandatperiod ett tag. För min del innebär det att jag inte längre sitter i någon nämnd som hanterar stadsbyggnad (eftersom jag numera jobbar med dessa frågor). Efter valet har vi miljöpartister i Göteborg dock säkrat upp en lite grönare kommunpolitik.

I kommunmajoriteten som består av de tre rödgröna partierna S, V och MP har vi gröna fått ökad tyngd. Vi har fått 100% fler kommunalråd. Nytt råd för oss är Thomas Martinsson som har fått ansvar för kulturpolitik, mångfald med mera. Inom stadsbyggnadsnämnderna har vi också fått mer grönt inflytande.

Den stora revolutionen är att ordföranden i Fastighetsnämnden är miljöpartisten Ulf Kamne. Fastighetsnämnden har en himla stor makt över vilken sorts stad vi bygger, i och med att de kan reglera nästan precis vad de vill i exploateringsavtalen. Det betyder att kommunen genom Fastighetsnämnden kan bestämma vad som byggs när det är kommunal mark som bebyggs. Bland annat kan man här ställa krav på hyresrätter, vilket man inte kan från Byggnadsnämndens sida.

Vi har också fått en presidiepost i Trafiknämnden, vilken kommer att innehas av Elisabeth Undén. Min fina gamla nämnd Byggnadsnämnden har nu fått två nya gröna representanter, Tina Wallenius (som har varit i nämnden tidigare mandatperioder) och Adam Wojciechowski.

Själv har jag kommit in i kommunfullmäktige, vilket är superspännande. En stor skillnad mot Byggnadsnämnden är att man får lära sig lite om allt (men inte mycket om något). Det är bra för att få en bättre helhetsbild av kommunens verksamhet. Jag är 2e vice ordförande i fullmäktige, vilket innebär att jag kan försöka se till att våra möten hålls på ett bra sätt, samt att jag representerar kommunen i vissa officiella sammanhang. Exempelvis hälsade jag utbytesstudenter välkomna på en liten mottagning i stadshuset för ett par veckor sedan. Ser fram emot en spännande och lärorik mandatperiod och nu är det ju valrörelse igen. Rösta grönt!

Om hållbar utveckling

2010-12-07T11:29:00.000+01:00

Begreppet hållbar utveckling har funnits länge, men fick väl ett större uppschving i den s.k. Buntlandrapporten från 1987, där hållbar utveckling definierades: "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." Här handlar hållbar utveckling framför allt om att vår livsstil idag ger sämre förutsättningar för ett gott liv åt våra barnbarn och deras barn.

Senare har begreppet utvecklats och det är numera vanligt att definiera hållbar utveckling som produkten av ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet (se även artikeln "What is Sustainable Development, av Kites m.fl. 2005). De tre dimensionerna ses som lika viktiga och nödvändiga för att total hållbarhet ska råda. Detta sätt att se på hållbar utveckling används nästan överallt och brukar presenteras som en allmän sanning om vad hållbar utveckling är, även av regeringen och SCB. Detta sätt att se på hållbar utveckling, även kallad "three-pillar model of sustainabuility" brukar illustreras som tre cirklar vilka var och en representerar en dimension av hållbar utveckling.

De tre dimensionerna i vad som brukar menas med hållbar utveckling

Jag menar att detta sätt att se på hållbarhet var toppen till en början, för att överhuvudtaget mainstreama miljöfrågan. Det hade nog varit svårt att få betongsossar till att ens tänka på miljö om man lyfte miljöfrågorna över ekonomisk hållbarhet. Men begreppet är urvattnat och kan också användas som ett sätt att minska miljöfrågorna ("man kan ju inte bara tänka på miljö, även den ekonomiska hållbarheten är lika viktig"). Det är dags för nästa steg.

Är det inte lycka som är hela målet med samhället? Lycka, ett socialt fenomen hör väl rimligtvis till den sociala dimensionen av hållbarhet. Jag ser det därför som att de sociala hållbarheten är målet som vi bör sträva mot.

Ekonomi är ett sätt att uppnå ett samhälle med lyckliga individer. En god ekonomi på mikro- och makronivå är ett medel för att uppnå social hållbarhet. Däremot är långsiktigt hållbar ekonomi inget självändamål. En god ekonomi är beroende av en bra ekonomisk politik och ett gott företagarklimat. I grunden är ekonomin också beroende av att det finns naturresurser, både idag och i framtiden. Betydelsen av ordet ekonomi är ju i grunden att hushålla med våra resurser. Genom att hushålla och förvalta resurserna väl, alltså att ha en god ekonomi, har vi möjligheter till ett gott liv.

Samtidigt finns det flera skäl till varför samhället inte borde utarma naturresurserna eller på annat sätt sabotera den hållbara ekologiska utvecklingen. Ett skäl är att naturen ger livsuppehållande resurser till människan och tjänar som en livsmiljö för oss. Ett annat skäl är att naturen har ett egenvärde i sig, att människor inte har moralisk rätt att förstöra andra varelsers livsmiljö. De ekologiska aspekterna sätter alltså en ram inom vilken vi måste hålla oss för att den ekologiska utvecklingen ska vara hållbar.

Därför skulle jag vilja omdefiniera hur vi ser på hållbar utveckling. Den sociala dimensionen är målet, den ekonomiska dimensionen är ett medel medan den ekologiska dimensionen också är ett medel samtidigt som den fungerar som en ram för våra aktiviteter.

Så här menar jag att man borde kunna illustrera hållbar utveckling.

Mitt sätt att se på hållbar utveckling illustreras i bilden ovan. Social hållbarhet (röd) är målet, medan en hållbar ekonomi (blå) är ett medel för att nå dit. Bägge dessa två, men framför allt ekonomin, är beroende av en ekologisk hållbarhet (grönt) och de ramar som naturen sätter. Eftersom jag dessutom gillar bilden grafiskt, så skulle jag ha haft denna som logga ifall jag hade ett eget företag, men nu får den degraderas till en liten illustration här.

Dag Hammarskjöldsleden blir stadsboulevard

2010-11-30T13:43:00.000+01:00

Under tisdagens byggnadsnämnd gavs stadsbyggnadskontoret i uppdrag att påbörja studier för att göra om Dag Hammarskjöldsleden till en stadsboulevard med breda trottoarer, allé och ett urbant stadsliv. Samtidigt kan delar av Högsbo industriområde bebyggas med blandstadskvarter för boende, handel och andra verksamheter. Samtliga partier ställde sig bakom förslaget som initierades av mig i valrörelsen.

Nu kan vi slå två flugor i en smäll. Samtidigt som vi kommer åt den överdimensionerade Dag Hammarskjölsleden, vilken fungerar som en barriär i staden, kan vi skapa möjligheter till att bygga fler bostäder i centrala lägen. Jag hoppas på att få ett trevligt stadsliv med fotgängare, kaféer och många människor i rörelse. Tanken är att ombyggnaden av leden ska möjliggöra att hus kan byggas utmed båda sidor av gatan och på så sätt skapa ett mysigt stadsrum, så Linnégatan kan förlängas till Frölunda.

Det var extra roligt att samtliga ledamöter i nämnden biföll förslaget*, samtidigt som jag känner det som lite sorgligt att arbetet inte hade påbörjats om inte jag hade initierat det, fast alla tycker att idén är bra. Det visar på hur viktigt det är att verkligen vara aktiv som politiker och att komma med egna idéer.

*De borgerliga partierna antecknade till protokollet att det är viktigt att se över trafikfrågan i ärendet. Jag vet inte hur de tänkte, i och med att förslaget i sig själv går ut på att just se över trafikfrågan...

Andra ärenden i nämnden som var uppe idag var verksamheter vid Rävebergsvägen, där vi från MP inte fick gehör för att boende i Altbo-hem ska ha samma boendekvaliteter som andra människor. Nu planläggs deras hem som hotell, för att kunna kringgå krav på boendemiljö. Däremot fick vi med oss de borgerliga partierna på ett förslag om en mer flexibel detaljplan på Bankogatan, där vi inte bara vill ha bostäder, utan kunna få in fler funktioner i samma byggnad. Dock var det bara MP som ville att takhöjden på bottenvåningen skulle tvingas anpassas till verksamheter (alltså vara 3 m i takhöjd, så att man ska slippa riva huset och bygga ett nytt ifall någon vill öppna kontor i bottenvåningen).

För den som är intresserad av Dag Hammarslkjöldsleden klipper jag in det bifallna yrkandet i sin helhet här.
"Ända sedan översiktsplanen 1993 har norra Högsbo industriområde pekats ut som möjligt utvecklingsområde till blandstad. De strategier vi har för utbyggnaden av staden är att framför allt bebygga redan anspråkstagen mark i centrala och halvcentrala lägen. Då Högsbo industriområde genomgår en förändring där det blir färre och färre störande industrier ser vi att det finns en god potential till att påbörja ett stadsutvecklingsprojekt här.

För att knyta ihop stadens delar med varandra, menar vi att även Dag Hammarskjölsleden bör inkorporeras i detta arbete. Det har redan tidigare funnits en förstudie från 2001 om hur Högsbo industriområde kan införlivas i staden samt om att göra om Dag Hammarskjöldsleden till en stadsboulevard med breda trottoarer, allé och ett urbant stadsliv. Genom utbyggd kollektivtrafik och pendelparkeringar i närheten av Järnbrottsmotet, ligger denna stadsutveckling i linje med planerna för K2020. Genom en omvandling av Dag Hammarskjöldsleden kan kanske även ny bebyggelse uppföras precis väster om leden.

Vi yrkar
Att byggnadsnämnden ger Stadsbyggnadskontoret i uppdrag att sammanställa planeringsförutsättningar för hur Dag Hammarskjöldsleden kan göras om till en stadsboulevard samt hur områden på bägge sidor, främst den östra, kan utvecklas till blandstad."

Grönare städer

2010-11-28T21:30:00.000+01:00

I helgen har Miljöpartiet haft seminariehelg för kommun- och landstingspolitiker och jag passade naturligtvis på att matcha in seminariepassen om stadsplanering. Seminariet om grön stadsplanering sprängde deltagargränserna och fick byta bort seminarierummet mot kongresshallen.

Vad Miljöpartiet vill har för stadsbyggnad är kanske inte alltid självklart, liksom med alla andra partier. Miljöpartiet på riksplanet lanserade på Almedalen i somras ett spännande PM om grön stadsplanering och våra gröna riksdagsledamöter har lagt en motion om en grönare stad. En fråga som tydligt kom upp i diskussionerna var vilken roll Miljöpartiet ska spela i samhällsplaneringen.

Vi var flera som tyvärr upplever vårt parti som ett klassiskt protestparti, när det kommer till själva stadsplaneringen. En del av oss gröna upplever att vi sällan har ett reellt inflytande i samhällsplaneringen, där sossar och moderater tillsammans kramar både biltrafik och externa köpcentrum. Jag tror att detta, tillsammans med flera andra anledningar, har gjort att vi antagit en reaktiv roll i samhällsplaneringen, där vi från Miljöpartiet har reducerat oss själva till nej-sägare.

Det kommer flera dåliga förslag om nybyggnation och vi har naturligtvis försökt stoppa de planer som vi inte tycker om. Nu påpekade miljöpartister från flera kommuner att det är dags att utveckla vår politik inom stadsplaneringen till att bli mer proaktiva och tydliga. Vi är många som vill bygga fler bostäder för de som letar efter hem och som vill bygga fler verksamhetslokaler för entreprenörer och föreningsliv. Om vi inte vill bygga detta genom kontorslandskap, villamattor och punkthus, hur vill vi bygga de då?

Jag känner att samhällsplanerarbollen verkligen är i rullning inom Miljöpartiet, både här i Göteborg och i hela landet. När vi är emot ett projekt vars syfte ändå är gott, borde vi komma med ett motförslag, var vill vi istället bygga detta projekt? På seminariet menade miljöpartister från Upplands-Väsby att de hade motsatt sig projektet Väsby Sjöstad och istället tryckt på att bygga mer bostäder vid Älvsundavägen, där majoriteten bara vill ha trista köpcentran.

I Göteborg är vi miljöpartister stolta över att ha stoppat en större planerad utbyggnad i Kärras ädellövsskog och på Skansberget. Vi hoppas även kunna stoppa byggnation i grönområdet kring Renströmska sjukhuset i Kålltorp. Å andra sidan har vi vid flera byggprojekt föreslagit en ökad exploatering, exempelvis vid Östra Kvillebäcken och Stora Torp.

I valrörelsen hade jag och vårt gröna kommunalråd Kia Andreasson ett utspel om att göra om Dag Hammarskjöldsleden till en stadsboulevard och börja planera för ny stadsdel i Högsbo industriområde samt på tomytorna/parkeringsplatserna väster om leden. Detta skulle kunna ge flera bostäder och lokaler. Jag hoppas dessutom på att vi inom Miljöpartiet Göteborg snart ska komma ut med en tydligare strategi för var vi vill fortsätta stoppa bebyggelse och vart vi vill att massa spännande ny bebyggelse ska lokaliseras.

segregation och det fysiska rummet

2010-10-28T13:09:00.000+02:00

Tro't eller ej, men det här inlägget mynnar ut i en hyllning av en folkpartist.

Tidigare har jag alltid sett det som en självklarhet att begreppen segregation-integration är motsatserna av varandra. Idag är jag inte lika säker. Segregation syftar enligt NE på det rumsliga åtskiljandet mellan grupper. Dessa grupper kan vara etniska, ekonomiska eller baserade på något annat. Segregation brukar yttra sig i att samhällets fattiga bor på ett ställe och de rika på ett annat. I detta inlägg syns hur segregationen yttrar sig i Göteborg.

I dagens integrationsdebatt är det dock sällan som de geografiskt rumsliga aspekterna tas upp. Integration anses vara att alla pratar samma språk och att alla har ett jobb. Det är även dessa aspekter som Sveriges politik för utsatta områden har hanterat. I 1990-talets storstadssatsning med lokala utvecklingsavtal var målet att bryta segregationen. Trots detta saknades politiska åtgärder för att rumsligt blanda fattiga och rika. Dessutom låg allt fokus på de mest utsatta områdena och de segregerade rika områdena lämnades därhän. Mer om detta finns att läsa i SOU 2005:29 och i artiklar av kulturgeografen och segregationsexperten Roger Andersson* som menar att det är just avsaknaden av rumslig analys som skiljer svensk segregationspolitik mot den i andra Europeiska länder. Problemet med att endast satsa på individuella åtgärder i fattiga områden är att man får en flyttkedja som inte löser problemet på en strukturell nivå. Det är naturligtvis superpositivt för enskilda hushåll att få arbete, men om dessa flyttar till bättre områden, så har inte den rumsliga segregationen minskat för det, resonerar bl.a. Andersson.

Nu läser jag äntligen en fin debattartikel av vår nya integrationsminister, folkpartisten Erik Ullenhag. Han kritiserar Danmarks hårda ghetto-politik och efterlyser i stället aspekten om "hur stadsmiljö och boendeområden samverkar med segregationen". Han ser att många av de fattiga områdena består ensidigt av bostäder, har enformig arkitektur och är isolerade med öar med få vägar in och ut. Det här är så vackert, ett stort steg att vi äntligen har fått en integrationsminister som säger mer än "språktest". Jag hoppas att han fortsätter i samma bana.

* exempelvis ‘Breaking Segregation’—Rhetorical Construct or Effective Policy? The Case of the Metropolitan Development Initiative i Sweden Urban Studies, Vol. 43, No. 4, 787 – 799, April 2006

Sociodukter och infrastruktur som barriär

2010-10-21T13:16:00.000+02:00

På väg till en studieresa i Oslo passerade vi en eller ett par så kallade ekodukter som gick över E6-an. Det är broar över vägen där djur kan ta sig över, för att minimera den barriäreffekt som motorvägen har på naturlivet. Hur väl det funkar vet inte jag, men ett forskningsprojekt på Karlstads universitet utvärderar metoden och den verkar iaf leda till färre vilt-bilolyckor. Det är antagligen ganska enkelt att försöka avläsa till hur stor del djurlivet använder sig av ekodukten jämfört med före bygget av motorvägen. Frågan är hur barriärer på verkar det sociala livet runt omkring. Kanske vi ska börja tala i termer av socioukter?

I mina kulturgeografiska kandidat- och magisteruppsatser har jag studerat människors upplevelser av infrastrukturella barriärer, såsom större vägar. När större vägar för bilar byggs, är det lätt hänt att andra transportmedel får stryka på foten, exempelvis gång och cykel som tar sig tvärs över vägen. Det är en sak att ha en möjlighet att ta sig över eller under vägarna (trånga gångtunnlar och höga broar). En helt annan femma är det om barriären inte ens ska upplevas som ett hinder, som dämpar rörelsemönstren mellan de bägge sidorna.

I Dakar, där har gjorde fältarbetet till min magisteruppsats, finns det en stor bilväg som skär rakt igenom staden, kallad Voie Degagement Nord (VDN). På vissa ställen utmed VDN finns det breda och luftiga broar som människor ganska enkelt kan knalla under. Eftersom det är stora ytor under broarna blir det nästan lite utav en plats under bron, där bröd, kaffe och nötter och annan snabbsnacks säljs, samtidigt som bron ger skyddande skugga till familjer som inte har ett hem att vila i.

Foto på bred bro med enkel passage

En karta ritad av en dakarbo där bron är en tydlig del av stadsbilden (bron är den del som är namngiven "le pont OMVS" med en bil uppepå)

På andra ställen utmed vägen finns det på sin höjd några väggupp, totalt negligerade av bilförarna. Här finns det en del som inte riktigt tar sig till andra sidan vägen mer än när det finns ett konkret ärende. Eftersom många ändå har ärenden på andra sidan vägen, bland annat ligger ett stort skolområde med några tusen elever på ena sidan av vägen, så får man ta sig över bäst man kan ändå. Detta innebär att det springer folk tvärs över den flerfiliga bilvägen med flera dödsolyckor som konsekvens.

Foto över VDN, den flerfiliga vägen där bristen på övergångar gör att många springer över vägen med dödsolyckor som följd. I bakgrunden syns gångbroar som konstrueras för att minimera dödsolyckorna. Flera av de jag pratade med trodde att de flesta inte skulle använda gångbroarna eftersom det innebär en omväg för fotgängare och för att det är jobbigt med trappor.

En karta över VDN ritad av en dakarbo. Notera hur bilvägen är en stark del i staden där båda färdriktningarna samt gatuljusstolpar är uppritade. (Pisten som är ritad till höger är flygplatsens landningsbana som på en massa insamlade kartor var en stor del, trots att den inte syntes från staden eftersom flygplatsen var omgärdad av en mur. Ett tydligt tecken på hur flygplatsen märks både ljudmässigt, visuellt och statusmässigt.)

I Göteborg verkar sådana här barriärer snarare ha effekten att många undviker att korsa vägen i fråga. I min kandidatuppsats intervjuade jag en person som bor ganska nära Skansen Lejonet, den där historiska byggnaden som ligger mitt i trafikapparaten vid Olskroksmotet. Hon hade gått dit en gång, men avskräcktes från ytterligare besök eftersom det var en sådan otrygg apparat att korsa järnvägar och motorvägar. Själv bor jag inte heller långt från skansen, men har aldrig tagit mig dit, av samma anledningar.

När barriärerna byggs mitt i områden där folk verkar och bor kan konsekvenserna bli större med sociala försämringar, inte bara kulturhistoriska. Större vägar är ett effektivt medel att separera människor från varandra och upprätthålla segregation. Blackebergsvägen i Bromma är ett typexempel där vägen är en tydlig gräns mellan den rika villaförorten södra Ängby och det betydligt fattigare området Blackeberg. I Växjö byggdes det lilla (och i mina ögon charmiga) miljonprogrammet Araby samtidigt som området aktivt skärmades av med en nybyggd motorled gentemot blivande villaområden på andra sidan. Med två smala gångtunnlar och mycket slyskog emellan, är det inte konstigt om vi Hovshagabarn avråddes från att cykla genom Araby på kvällstid. Hade det i stället varit vägen som var lite nedgrävd medan de sociala varelserna kunde flöda fritt, hade nog utbytet mellan områdena blivit större. Inte minst om områdena hade kunnat byggas ihop lite mer för att sudda ut den idag knivskarpa gränsen mellan områdena.

Kass gång- och cykelväg mellan miljonprograms-araby och villa-hovshaga.

Just det här sättet att arbeta med barriärer, att bygga vad man kanske skulle kunna kalla för sociodukter, har funnits en del i Paris. Den stora motorleden Boulevard de Périphérique gör det otroligt synligt om man bor inne i Paris eller i förorterna. På sina håll är det direkt trafikfarligt att som fotgängare försöka komma till andra sidan av vägen. Den massiva barriären har dock erkänts som ett problem och strategiska platser har valts ut där man försökt minska barriäreffekten. Ett exempel är i samband med jätteparken Bois de Vincennes där bilarna har grävts ner under en bit, så markytan har kunnat forsätta i plan och på så sätt sudda ut gränserna mellan Paris och förorterna. Även vid Porte des lilas vid Belleville verkar Périphériquen grävas ner för att kunna binda ihop centrum med förorten.

Övergång vid Bois de Vincennes där parisborna kan ta sig över motorvägen utan att göra sig omaket med gångtunnlar eller trappor.

Vid trafikplanering finns det ofta flera komplicerade frågor som rör just trafikflödena, hållfasthet, på- och avfarter och jag som samhällsvetare vet inte vad. Men om vi kan börja se trafikplaneringen som en av många delar av stadsplaneringen och det sociala livet som blir i staden, så tror jag att fler vägar kan utformas med hänsyn till allt vardagsliv som sker utanför vägen. Fler sociodukter och färre barriärer helt enkelt.

Arbetsförmedlingen och kommunfullmäktige

2010-10-12T21:50:00.000+02:00

Jag har inte skrivit på ett tag, vilket bland annat beror på att det tar mycket mental kraft att söka jobb. Det blir inte lättare av att ha fått rent urusla erfarenheter av Arbetsförmedlingen. Jag efterlyser därför lite upprättande positiva historier från myndigheten, som alldeles säkert är bra på något. Så om något har något bra att berätta om Arbetsförmedlingen, fyll kommentarsfältet.

Vårt fina valresultat ledde till att jag kom in i kommunfullmäktige och att vår fullmäktigegrupp ökade från sju till nio personer. Toppen! Nu försöker se till att driva igenom så mycket grön politik som möjligt.

Konsten att bygga billiga hyresrätter

2010-09-16T20:16:00.000+02:00

Den stora bostadsjakten är en av de frågor som ofta kommit upp i valrörelsen, inte minst på gymnasiedebatter. Speciellt när unga människor har fått ställa frågor. Vad gör vi för att fler bostäder ska byggas? Från Miljöpartiets håll har vi massor med förslag för att få igång bostadsbyggandet.

Det bör dock först diskuteras vad för slags bostäder som ska byggas. Göteborgsregionen har satt ett mål om 30 000 nya invånare på tio år i Göteborgs innerstad. Detta för att få en tillväxt som gör staden konkurrenskraftig på den internationella marknaden om turister, företag och annat kapitalstinnt.

Från Miljöpartiets håll har vi inte gått på den fjantiga trend-konstruktionen om att städer konkurrerar mot varandra för att det är ett självändamål att vara så stora som möjligt. När eventbolaget Göteborg & Co i GP gläds över att en lyxfärja pausar i Göteborg, eftersom dess passagerare beräknas spendera 900 kr per dygn i staden, gratulerar vi gröna stadens näringsliv, men menar att det finns viktigare aspekter i stadsbyggandet. Att ha en stad med ett fantastiskt vardagsliv för boende och besökare är viktigare än evenemangsstaden där goa gubb-invånare agerar kuliss i stadscirkusen som uppförs för kreativa besökares nöjes skull.

Göteborgsregionens högsta önskan verkar var att endast försöka attrahera"den avgörande kreativa klassen", de lyckade högutbildade kosmopoliterna som jobbar inom skapande och gärna högteknologiska yrken. Det är denna nya mobila och kräsna överklass som anses vara de som bidrar mest till stadens ekonomiska tillväxt. Det är inte för dessa personer som bostadsbristen är som värst. Värst är bostadsbristen för ungdomar och andra som inte har ett stort kapital på banken eller ett fast jobb. Alltså de som inte har möjlighet att låna till en bostadsrätt. Det är framför allt för dessa personer som vi måste bygga fler bostäder. Då duger det inte med tio eller tjugo tusen nya bostäder om alla är tvåor på 80 kvadrat med en hyra på tio tusen spänn. Det skulle visserligen innebära flyttkedjor som frigör en del andra bostäder, men det verkar ju råda en brist på små och billiga hyresrätter, så varför inte bygga det från början?

Rödgröna förslag (pdf) för fler hyresrätter med schysst hyra
- Tillåt kommuner att styra upplåtelseform i detaljplan. Ett problem med att få till fler hyresrätter är bristen på styrmedel. Då det är privatägd mark som ska bebyggas, kan kommunen nu besluta hur stort huset ska vara och andra detaljer som främst rör utseendet av huset. Vi rödgröna föreslår att även upplåtelseformen ska kunna styras i detaljplanen.

- Inför de statliga investeringsstöden till hyresrättsbyggandet, som den borgerliga regeringen tog bort. Stödet var inte perfekt utformat som det såg ut tidigare, men gav ändå en effekt i större andel hyresrätter bland de nybyggda bostäderna. Det investeringsstöd som vi rödgröna vill införa ska ha en nyare tappning med bland annat krav på energiförbrukning och boendekostnad.

- Effektivisera detaljplaneprocessen. Det stora problemet idag är visserligen inte bristen på detaljplaner, bara i Göteborg sägs det finnas planlagda områden för sex tusen lägenheter. Däremot kan en snabbare planprocess innebära att de områden som byggherrar helst vill bebygga får planer så fort som möjligt. Dock utan att tulla på medborgarinflytandet!

- Gör det svårare att omvandla hyresrätter till bostadsrätter. I stället för dagens minst (mer än?) två tredjedelar vill de rödgröna att mer än tre fjärdedelar av de boende ska rösta för en omvandling.

- Behåll hyresregleringen. Vi befarar att marknadshyror skulle innebära en ännu värre segregering i samhället. Klassiska marknadsekonomiska argument går ut på att om det är stor efterfrågan av något, så produceras mer av detta, vilket innebär att priserna hålls nere. Dessa principer kan inte appliceras på bostadsmarknaden, eftersom det inte finns hur mycket byggbar mark som helst innanför vallgraven, i masthugget eller vasastaden. Centrala "attraktiva" lägenheter skulle därför få en betydligt högre hyra än de sämre renoverade bostäderna i mindre eftertraktade ytterområden. Sen är det tack och goodbye med fina tankar om ett blandat boende.

Miljöpartiets förslag för fler hyresrätter med schysst hyra
(som lättare drivs igenom ju fler röster vi får)
- Se över byggnormerna. Genom att i vissa fall lätta på kraven, kan hyrorna sänkas. Miljöpartiet har motionerat om att regeringen bör göra en genomgång av dagens byggnormer och komma med förslag på flexiblare normverk.

- Slopa parkeringsnormen. Idag måste kommunerna ställa minimikrav på hur många parkeringsplatser som måste finnas per lägenhet. Varje parkeringsplats på mark tar extremt mycket utrymme, ungefär lika mycket som ett studentrum. För att få mer markutrymme till att bygga bostäder jobbar nu många kommuner, däribland Göteborg, med att de flesta parkeringar ska ligga i garage under mark. En sådan parkeringsplats beräknas kosta 250 000 kronor (pdf) att färdigställa, pengar som läggs på hyran om inte parkeringen kan hyras ut till marknadspris. Miljöpartister i flera kommuner arbetar med att parkeringsnormerna ska vara så låg som möjligt, men helst vill vi i riksdagen slopa lagkravet på norm helt och hållet. De rödgröna är inne på ett liknande spår, om än lite mesigare: att man ska se över möjligheten för att slopa p-kraven i vissa fall, exempelvis för studentbostäder.

- Bygg täta städer där människor bor nära varandra och mark finns kvar till parker och natur.

Egna förslag för fler hyresrätter med schysst hyra
- Utnyttja markpolitiken bättre. När kommunen upplåter mark till privat byggande har man möjlighet att styra i princip vad som helst. Här har vi världens chans att få olika bostadsstorlekar i samma hus, hyresrätter och billig byggteknik.

- Bygg lägenheter med mindre yta per rum. Hyran sätts efter hur många kvadratmeter bostaden är på. I stället för att bygga två stora tvåor på ett våningsplan, kan det i stället få plats två små treor eller tre små tvåor. På så sätt får vi billigare hyra samtidigt som det är fler människor som befolkar staden med liv och rörelse.

- Bygg billigare. Alla nya bostäder måste inte ha helkaklat badrum. Miljöpartiets representant i det kommunala Bostadsbolaget AB tillika kommunfullmäktigekandidat Thomas Martinsson har inte bara arbetat med att bolaget ska bygga mindre lägenheter per rum, utan också med byggtekniken för att hålla nere hyran. Detta innebär att en del av husen som Bostadsbolaget ska bygga kan komma att ha någon form av modulteknik, vilket håller nere priserna. Det finns flera andra metoder för att pressa byggkostnaderna. Teorier finns om att mindre byggbolag kan bygga billigare än de stora jättarna. Dessa bör därför släppas in på marknaden, antingen genom ändrade krav i upphandlingen eller genom att fastigheterna som upplåts görs mindre. Helst både och. IKEAS BoKlok och Jagvillhabostads VillBo har visat att det går att bygga billigare.

Linnégatan ända till Frölunda

2010-09-10T07:28:00.001+02:00

För att råda bukt på både bilproblemen och bostadsbristen i staden har Miljöpartiet i Göteborg kommit med en suverän idé: att göra om Dag Hammarskjöldsled till stadsboulevard. Förläng Linnégatan till Frölunda, kan man också kalla det.

Genom att minska ner hastigheterna på leden kan vi få ner bullret, ha trafikljus och övergångsställen och därmed också bygga härliga blandstadskvarter utmed leden. Bygget kan ske både på den mark som idag kallas Högsbo industriområde och på den västra sidan av leden, där det nu finns en massa parkeringsytor utmed leden.En del av kommentarerna på gp.se tror att vi har rökt för mycket svamp som föreslår en stadsutveckling i ett industriområde där så många arbetar idag. Vårt förslag handlar dock inte alls om att sparka ut fungerande verksamheter. Dels ser vi en strukturomvandling så påverkar även Högsbo industriområde, där tyngre industrier slås ihop och behöver större yta än vad som finns där, flyttar utomlands eller flyttar längre ut där markpriserna är lägre. Många av de arbetsplatser som idag finns i Högsbo går att kombinera med bostäder, till exempel handel och veterinärer.

Illustration: Hanna Gustaffson
Skiss över hur strukturen i Högsbo skulle kunna se ut i framtiden. Husen som är inritade finns idag runt Mariaplan och visar på vilken skala vi snackar om, hur mycket som faktiskt skulle få plats. För att man ska få ett hum.

Planer finns redan på att bygga pendeltåg till Kungsbacka via Askim, alltså ungefär väcka liv i gamla Säröbanan igen. Då kan det bli pendelparkeringar vid Järnbrottsmotet, för de som fortfarande behöver bil.

Många undrar säkert hur 50-60-talets trafikplanerare tänkte när de byggde en motorväg som plötsligt tog slut mitt i en rondell. Tanken var inte att alla bilar skulle stockas på Husargatan, utan att det skulle finnas en underjordisk motorringled runt hela sta'n. Men Dag Hammarskjöldsleden var det enda av detta motorvägssystem som byggdes. Så kan det gå.

Än så länge har åtminstone Göteborgsposten och Metro (ej på nätet) skrivit om vårt förslag. Naturligtvis framgår det inte helt i GP hur vi tänker, men huvudidén har iallafall kommit fram.

Grönare städer

2010-09-09T18:03:00.000+02:00

Som ett led i den rikstäckande jobb- och klimatspanarkampanjen var på idag Miljöpartiet de gröna på studiebesök hos vegetationsföretaget Veg Tech. Miljöpartiet representerades av riksdagskandidaterna Cheryl Jones Fur och mig själv samt Miljöpartiets representant i Alvestas nämnd för samhällsplanering, Kent Mandorff. Företaget är väl mest känt som leverantörer av sedumtak, men odlar även gröna inomhusväggar och takträdgårdar.

Vid Veg Techs odlingar av vattenväxter

För att få grönare städer efterfrågades en tydligare politik för dagvattenhantering i städerna. Genom att ha öppnare dagvattensystem i exempelvis ett bostadsområde kan vattnet tas omhand på ett miljöbättre sätt samtidigt som närvaron av vattnet och tillhörande växter bidrar till en fantastisk boendemiljö.

Att Miljöpartiet vill utvidga ROT-avdraget till att gälla även hyresrätter och bostadsrättsföreningar var något som Veg Techs företrädare applåderade. Tanken är att det ska bli billigare att renovera och tilläggsisolera flerfamiljshus, exempelvis de som byggdes under miljonprogramsåren. Genom dessa renoveringar kan vi skapa fler jobb inom byggsektorn, bättre boendemiljöer och mindre energikrävande hus.

Se även den rikstäckande jobb- och klimatspanarkampanjen.

Ålderns relevans i politik

2010-09-09T17:55:00.000+02:00

Det här med ålder är ett ämne som ofta tas upp i valstugan och andra sammanhang. Att jag som ung (och tjej) pysslar med politik brukar vara hyfsat uppseendeväckande och bemötas med förvånat positiva kommentarer.

Förvåningen kommer sig väl av att det finns en brist på unga i politiska sammanhang, om man nu ser det som att unga är en grupp som bör vara lika representerade som andra konstruerade grupper i samhället. Bara fem procent av de som 2006 valdes till riksdagen var under 30 år, trots att 15 procent av befolkningen då var mellan 18 och 30 år. För att synliggöra den här underrepresentationen har jag och flera andra unga gröna riksdagskandidater varit "dagens lösskägg", där vi poserar i lösskägg eftersom vi (i alla fall en del av oss) är lite för unga för att ha kunnat odla ett eget massivt skägg.

Lösskägget symboliserar överrepresentationen av äldre inom politik.

Även tv4 Göteborg (ca 2 min in i avsnittet) tyckte det var ovanligt med en så ung kommunkandidat som jag, om man nu ens menar att 25 är så speciellt ungt. Däremot verkade de tyvärr inte vara intresserade av några andra av mina politiska kvaliteter. Under intervjun frågades det inte om något spännande från byggnadsnämnden, varför jag skulle vara kompetent nog att bli fullmäktigekandidat eller något annat som inte relaterades till min ålder. I sammanhanget bör det även nämnas att Miljöpartiet är det av riksdagspartierna som har bäst representation på sina riksdagslistor nu inför valet. 14,5 procent av våra riksdagskandidater är under 30.

Om det överhuvudtaget är eftersträvansvärt att ha olika grupper representerade och varför är en annan diskussion. Jag tror att det finns vissa poänger bland annat gällande politiskt innehåll och legitimitet.

Valkampanjer, socialistiska moderater, lögniga folkpartister och pariserhjul

2010-09-08T17:16:00.000+02:00

Med en och en halv vecka kvar till valet är det många som börjar se hyfsat trötta ut, både gröna och från andra partier. Det är så himla många personer som lägger ner en massa tid på valrörelsen. Timmar att stå i valstugan, dela ut material i brevlådor eller debattera på skolorna.

Igår var det en spännande debatt på Katrinelundsgymnasiet. Borgarna körde med simpel retorik, så som att "frihet är bra" och att de varken vill samarbeta med "kommunister eller trädkramare". I debatten hade folkpartisten Josefine Malmgren det spännande huvudnumret att klaga på sossarna för att de slösar skattemedel på pariserhjul i Göteborg under blödande finanskris. Det skojiga är att enligt byggnadsnämndens protokoll var det just Folkpartiet som tillsammans med S och KD röstade igenom pariserhjulet. Så, synd Josefine, men ditt huvudnummer slår tillbaka på dig själv.

Vem tyckte egentligen vad?

För att rätt ska vara rätt, bör det dessutom påpekas att det var Liseberg som står för pariserhjulet med sina egna pengar, alltså inga skattepengar utan en bolagsmässig investering. Miljöpartiets fina riksdagskandidat Lise Nordin berättar också att de i Lisebergs styrelse inte haft något beslut på investeringen av pariserhjulet (man kanske kan kritisera en viss brist på demokrati dock), men har haft det som diskussionspunkt där inget parti har angett några avvikande åsikter. Inte ens Folkpartiet.

Eftersom Josefine bestämt nekade till att FP gillade hjulet, fick i stället moderaterna stå till svars för beslutet (fel av mig). Eftersom stackars Hampus Magnusson från moderaterna inte kunde besvara min fråga kläckte han det snart beryktade citatet "Tyvärr finns det moderater med socialistiska värderingar"*. Snacka om att sälja ut sina partikompisar.

* Citatet förevigades av GP som fanns på plats och finns att läsa i pappersbilagan 2010-09-08, men jag har inte hittat artikeln i nätversionen.

Morgondagens miljonprogram

2010-09-06T12:12:00.000+02:00

Idag skriver jag på yimby Göteborgs blogg om hur dagens stadsplanering cementerar funktionsseparerade strukturer. Artikeln var först inskickad till Spionen, eftersom jag tänkte att det är så kliché att bara skriva om studenters ekonomiska situation eller studentbostäder i en studenttidning. Spionen svarade då med att de endast tar emot artiklar som rör just studenter eller högre utbildning, så här kommer ett debattinlägg som berör hela staden, både studenter, arbetare och pensionärer.

Ett av problemen med de idag så utsatta miljonprogramsområdena är att de är uppdelade efter funktion. Man bor i ett område, arbetar i ett annat och handlar i ett tredje. Detta ger tråkiga områden och ett onödigt bilberoende med dålig luft och buller som följd. Samma uppdelning görs fortfarande när staden expanderar. Nya områden byggs med enbart bostäder eller enbart handel, vilket ger ett fortsatt bilberoende och framtida händelselösa bostadsområden. För att bryta trenden vill Miljöpartiet de Gröna bygga en roligare stad där bostäder, handel och kontor är blandade. Det ger en levande och intressant stad som främjar möten mellan människor.

De flesta områden från miljonprogrammets 1960- och 70-tal är funktionsseparerade, det vill säga att man skiljer mellan bostäder, arbetsplatser och handelsområden. Idealbilden var en familj där frun går hemma medan pappan tar bilen till jobbet om morgnarna. Den som inte har egen bil blir fångade i sitt händelselösa bostadsområde hela dagarna. Det är ofta långt till händelserna i centrum och det finns få lokaler för handel, fritidsaktiviteter och småföretagande.

Det görs alldeles för lite för att hindra att dessa problem uppstår i de områden som byggs idag. Kommunerna fortsätter att glesa ut städerna och bygga funktionsseparerade områden. Ett par exempel från Göteborg. I Fässbergsdalen, söder om externhandelsområdet Sisjön planeras för ett gigantiskt arbetsplatsområde med mycket litet inslag av bostäder. Samtidigt byggs det i Kviberg över tusen bostäder med en kommande brist av kontor och handel.

Bägge dessa områden, och flera därtill, skulle må bättre om det fanns ett blandat inslag av bostäder, handel, fritidssysselsättningar och arbetsplatser. Nu blir det stora trafikströmmar till arbetsområdet Fässbergsdalen på morgonen, medan området dör när de anställda går hem på kvällen. Samtidigt kommer Kviberg att bli ett bostadsområde som är tråkigt när de flesta är på jobbet och lämnat de övriga kvar i tristess.

Kommunens flygfoto över Fässbergsdalen, vårt kommande gigantiska arbetsplatsområde

Vi i Miljöpartiet tror på att en tät och blandad stad är mer levande och roligare att bo i. Ny byggnation ska ges möjlighet att bli levande tillskott i staden. Närheten till handel och arbete gör det lätt att ta cykeln eller skateboarden för att uträtta ärenden. En större blandning i staden kan också leda till fler billiga lokaler för nyföretagande och kulturutövning. När bostäderna dessutom är olika stora och varierar i hyreskostnad, har vi även förutsättningar för att minska segregationen i Göteborg.

Hurdan stad vill du ha?

Emmali Jansson, Miljöpartiet de Gröna
kandidat till riksdagen och Göteborgs kommunfullmäktige
ersättare byggnadsnämnden i Göteborg

Här står det mer om Fässbergsdalen och här berättas om bostadsenklaverna på Kvibergs ängar. Miljöpartiets spännande politik inom stadsplanering finns på denna sida, där det även länkas till vårt PM "En grönare stad än en roligare stad".

Nu brinner det

2010-09-02T21:42:00.000+02:00

Med två och en halv vecka kvar till valet är det nu het luft och brinnande valrörelse. Min favoritvalstuga finns på Järntorget i Göteborg, där många människor hänger och gärna stannar för att snacka lite eller ställa en fråga.

I och med att skolorna har börjat har vi också en massa spännande debatter på skolor runt om i landet och ikväll har jag debatterat mot några andra partier i Hammarkullens folkets hus. Moderaterna, som väl borde vara mest insatta i skattefrågor (eftersom de inte pratar om speciellt mycket annat), påstod att Miljöpartiet vill förbjuda en massa saker genom att beskatta dem. Om skatt vore samma sak som förbud så vill ju samtliga partier förbjuda arbete...

Att Miljöpartiet vill halvera momsen på tjänster var det som vanligt inga som ville kritisera. Borgarna har i och med RUT valt att staten ska subventionera just tjänsten hemhjälp. Vi gröna menar att det även ska vara billigt att baka pizza, klippa gräset, laga prylar eller ge massage.

Konsten att bygga fler hyresrätter

2010-08-23T11:39:00.000+02:00

I morse debatterade Maria Wetterstrand mot kristdemokraternas Mats Odell om den alltmer akuta bristen på hyresrätter, framför allt sådana med billiga hyror som studenter och andra som inte har så mycket pengar har råd med.

Att borgerliga regeringen misslyckats med att se till att det byggs schyssta hyresrätter framkom tydligt, även om Mats Odell var otroligt svävande på vilka åtgärder de ville se. Kanske för att regeringen snarare försöker omvandla kommunala hyresrätter till bostadsrätter.

Graf från SCB som visar att andelen hyresrätter minskat katastrofalt bland de nybyggda flerbostadshusen

Sedan den borgerliga regeringen fick makten har det byggts betydligt fler bostadsrätter än hyresrätter. Grafen ovan finns att läsa tillsammans med en rapport från Statistiska Centralbyrån om att hyresrätten tappar mark bland nyproduktionen. Inget fel på bostadsrätten, men dess förekomst löser inte den akuta bostadsbrist som finns hos unga utan möjligheter att få ett lån till att köpa en egen bostad.

För att få fler hyresrätter föreslår de rödgröna ett statligt investeringsstöd som ska göra det billigare att bygga hyresrätter. Dessutom har Miljöpartiet föreslagit en översyn av de normer som idag styr standard och utformning av bostäder. Flexiblare krav på de nybyggda lägenheterna kan ge ett tillskott av billigare lägenheter.

Kommunerna kan också bidra med politik för fler billiga hyresrätter. I de fall då kommunen äger marken som ska bebyggas, kan man ställa krav på bl.a. upplåtelseform. Då det är kommunala bostadsbolag som är byggherrar har politiken kontroll över vad som byggs. Här försöker vi gröna i Göteborg se till att bostadsbolagen bygger lägenheter med små ytor per rum. Förutom en lägre hyra bidrar detta till en förtätning i staden. En nybyggd hyresrätt måste inte vara en tvåa på 89 kvm med helkaklat badrum och egen tvättmaskin.

parkeringsnormer

2010-08-18T21:10:00.000+02:00

Just nu håller kommunen på att revidera parkeringsnormerna, alltså det antal parkeringsplatser som kommunen kräver att byggherren ska färdigställa i samband med nybyggnation.

Miljöpartiets riksdagspolitik är att kommunerna egentligen inte ska sätta minimikrav. Det finns viktigare saker som ska styras, exempelvis närhet till kollektivtrafik och platser för umgänge. Så länge som vi har parkeringsnormer, försöker vi dock förhandla fram en så grön parkeringspolitik som möjligt.

Hur parkeringstalen i slutändan kommer att se ut vet vi inte än, men här finns det dokument från 1996 som styr Göteborgs parkeringstal tillsvidare. Det finns en massa spännande aspekter som man kan hitta i dokumentet. Bland annat står att även 1996 års parkeringsnorm är flexibel: "Nivån på kravet kan variera beroende på var byggprojektet ligger inom kommunen. Dessa variationer har i en del fall också en trafikpolitisk bakgrund" (sid 13). Det finns massa andra spännande skrivningar i dokumentet, som visar vilken trafikpolitik som kommunen förde på 1990-talet.

Frågan är hur pass förändrad den egentligen har blivit?

fördubbla kollektivtrafiken

2010-08-16T21:28:00.003+02:00

Enligt lösa rykten på stan skulle Växjö katedralskola idag ha börjat sin termin. Skolstarten blev uppskjuten en vecka eftersom Länstrafiken Kronoberg fortfarande har sommartidtabell och alla elever därför inte kan komma till skolan.

Den urusla kommektivtrafiken i det glesbefolkade Kronoberg har strandsatt de billösa hela sommaren. Med urusel turtäthet och långa tider (vilket jag tidigare skrivit om här) är det inte lätt att vara kollektivtrafikanvändare. I min klass på gymnaiset, som hade ovanligt många elever från landsbygdskommunerna, var det många som inte spontant kunde umgås efter skolan, eftersom livet var totalt styrt av bussens tidtabell.

För att kunna fördubbla kollektivtrafikens andel på bekostnad av den mindre klimatsmarta bilen, vill Miljöpartiet lägga mest krut på kollektivtrafik i stadsområdena. Men även de med glesbebyggda ställena bör få sin del av kakan. Inte minst för att de utan bil ska ha möjlighet att förflytta sig.

Arbetet med en fördubbling av kollektivtrafiken pågår, med Miljöpartiet som ivriga påhejare. Med en utökning av kollektivtrafiken på landsbygden blir det lättare att ta sig till skolan. Äldre kan ta sig till affären utan att förlita sig på färdtjänst eller en snäll granne. Och arbetspendlaren kan läsa tidningen på vägen till jobbet.

villor eller city i tätorterna

2010-08-04T16:12:00.003+02:00

Jag noterar att Växjö, som skryter med att vara "Europas grönaste stad" konsumerar mer bensin per invånare än genomsnittet i landet. Det blir nog inte mindre bensinkonsumtion när modetratstyret fått igenom sin stadsbyggnadspolitik som går ut på en storsatsning på villatomter i stället för att bygga mer klimatsmarta och billigare flerfamiljshus i olika former. När folk bor lite tätare finns det bättre underlag för närhandel och kollektivtrafik.

Samtidigt passar Miljöpartiet på att fördjupa sin stadsbyggnadspolitik som går ut på integration genom blandade bostäder och prislägen, en täthet som ger möjlighet till bättre kollektivtrafik och ett erkännande av andra individuella persontransporter. Här glöms varken cykel, fotgängare, skateboard eller rullskridskor bort. Allt för en social, rolig, trevlig och miljövänlig stad.

Att förflytta sig på landet

2010-07-27T10:36:00.005+02:00

Denna sommar har jag haft sommarjobb i Växjö och har därför passat på att bosätta mig i den närbelägna stugan på landet en dryg månad. Detta har resulterat i ett förfasande över hur otroligt begränsande det kan vara att leva utanför staden och utan bil, då hela lokalsamhället var totalt organiserat efter bilen.

De flesta dagar gick färden med buss. En busslinje finns mellan Vislanda och Växjö, där några turer om dagen till och med stannar precis vid min sommarbostad. Bussen tar dock lång tid. Dörr till dörr tog den drygt tre mil långa resan till jobbet 65 minuter. Med bil går det på ungefär halva tiden.

Eftersom jag gillar att cykla, ville jag cykla till jobbet. Eftersom jag inte älskar att cykla på 80-väg utan vägren (där ingen håller fartbegränsningarna) blev den cykelvänliga sträckan cirka fyra mil, delvis på hyfsat otillgänglig grusväg. Om jag vill undvika grusvägen får jag ta en väg som delvis går på 2+1-väg, där det är en fil i min riktning, mycket liten vägren och mitträcke. Allt för det hedervärdiga syftet att minimera olycksrisken för biltrafikanterna, men med konsekvensen att ingen drömmer om att frivilligt sätta sitt cykelhjul på vägen. Ett effektivt sätt att cementera bilanvändandet.

2+1-väg ger taskiga cykelmöjligheter

För att ändå få utlopp för cykelsprittandet i benen, tog jag en heldags cykeltur runt sjön Åsnen. Turen är hajpad för turister och själva cykelleden var faktiskt super. Att komma dit på ett trafiksäkert sätt krävde dock noga planering. För att undvika den ovan nämnda 2+1-vägen hittade jag på kartan en liten skogsväg, som visserligen skulle innebära några kilometers omväg, men några kilometer är endast ett fragment av den totala sträckan på över tio mil. Väl vid skogsvägen kom en besvikelse som jag fått vänja mig vid under mina cykeleskapader i Kronoberg: vägbom och ilskna skyltar om att vägen är avstängd. Feg som jag är vågade jag inte tränga förbi min cykel halv sju på mogronen vid ett ensligt hus mitt ute i skogen, utan vände snällt och fick ännu längre omväg som otippat nog också råkade gå utmed en 2+1-väg.

Ljusningar i biltunneln är att Länstrafiken Kronoberg planerar att äntligen börja köra pendeltåg i trakterna. Förhoppningsvis kan detta leda till snabbare transporter mellan orterna och att fler kan ta ett jobb inne i stan utan att behöva låna pengar till en blir eller flytta. Rykten säger också att Skånetrafiken planerar att köra upp en del pendeltåg till Alvesta och Vislanda, vilket väl vore en av få positiva effekter med ökad konkurrens på spåren.

Andra lösa rykten säger också att det fanns förslag om att bygga en cykelväg mellan Alvesta och Växjö (cirka 13 km) samtidigt som man ändå grävde ner ett gigantiskt vattenrör och anlade en grusväg för underhållsfordon till detta rör. Cykelvägen blev dock inte av.

Det är inte bara större städer som har behov av kollektivtrafik och cykelvägar. En bra tumregel vore att alltid se till att ha cykelbana, eller åtminstone cykelvänlig vägren, när nya vägar byggs. En annan bra åtgärd för cyklandet på landsbygden är att göra cykelbanor på gamla banvallar (om man inte kan öppna upp för spårvagns- eller pendeltågstrafik, vill säga). Detta har gjorts bl.a. i Ulricehamn, Växjö och på delar av cykelleden Åsnen runt. Ett projekt som lobbar för ökade cykelmöjligheter på banvallar finns i Banvallsleden som även visar på var man kan cykla på banvallar.

Asfalterad banvall

Bara inte trista människor ogillar att få trevliga cyklister nära sitt närområde, som samfällighetsföreningen vid Toftahöjden i Växjö, vilka inte gillar att kommunen marknadsför cykelvägen dit, då de menar att cyklisterna medför sanitära olägenheter. Fjantigt värre.

Lite hemlösas perspektiv om jag får be

2010-06-22T20:49:00.000+02:00

Det finns så mycket man ska ta hänsyn till när staden planeras. Miljöpåverkan, ekonomisk genomförbarhet och barnperspektiv är några få exempel. Men när det gäller hemlösa, så verkar de grå politikerna fortfarande se personerna som rättslösa personer vi bör skyffla undan till kommunens ytterdelar så vi slipper se problemen i vår egna tillrättalagda vardag.

I dagens byggnadsnämnd (där vi för övrigt kom ett steg närmre en räddning av Gårda) hade vi uppe två detaljplaner som rörde en planläggning av Altbo-hem, alltså boenden för hemlösa. Bägge i industriområden (Högsbo respektive planerat område vid Rävebergsvägen i Angered) där boendemiljön är kass och någon annan bostad inte skulle komma på frågan. Vi miljöpartister har försökt få till fler bostäder i Högsbo industriområde för att få till stånd lite trevlig blandstad, men fått till svar att ingen vill/kan/bör bo i ett så olämpligt område. För att komma runt lagkrav på en god boendemiljö planlägger vi Altbo-hemmen som hotell. Detta innebär att de som inte har en fast adress och som hör till samhällets mest utsatta personer, slängs ut i industriområdernas kyla för att vi kommunpolitiker inte kan/vill/vågar ansvara för att planera boenden i lämpliga bostadsområden, med klagande grannar som följd.

Påminner mig om ett seminarium i barnperspektivet som Fastighetskontoret anordnade, där "fyllegubbar" hade motats bort från sin favoritplats för att skolbarn i området var rädda för dem. När jag efterfrågade vart "fyllegubbarna" förpassades och att vi kanske även borde ha ett "fyllegubbsperspektiv" var skrattsvalorna täta.

Efterlyser härmed både fyllegubbs-, hemlöshets- och allmänt-svag-i-samhället-perspektiv i stadsplaneringen. "Alla ska med!" (som sosse-retoriken så fins ljöd valrörelsen -06).

semestra hemma

2010-05-30T18:25:00.002+02:00

Det verkar finnas en tro inom kommunpolitiken, speciellt här i Göteborg, att huvudmålet är att locka hit så många köpstarka turister som möjligt. Det är på sätt och vis en trevlig tanke, turister gynnar handel, spännande möten och gör så Göteborg lever året runt.

Vad vi i Miljöpartiet tycker att andra partier missar är upplevelserna för de som bor i eller nära Göteborg. Staden ska inte bara handla om dyra events, utan om billiga eller gratis upplevelser för alla. För att utveckla Göteborg som vardagsrum satsar vi på att skapa icke-kommersiella mötesplatser. Man ska inte behöva köpa en latte för 35 spänn för att kunna sitta och hänga med vänner, utan det ska finnas schyssta sittmöjligheter på gator, torg och i parker även för de som väljer att inte konsumera.

Vi satsar på att göteborgarna ska kunna semestra hemma, bl.a. genom att tillskapa nya större odlingslotter samt koloniområden, där stugor kan upplåtas via kooperativ hyresrätt som förhindrar ekonomisk spekulation och prisstegringar på stugorna. Just nu tittar kommunen på möjligheten att tillskapa fler kolonilotter i Slottsskogen, vilket vi uppskattar. För de som inte vill binda upp sig på en kolonilott vill plantera mer frukt- och bärträd i det offentliga rummet. Tänk vad trevligt om det funnes äppelträd istället för parkträd vid busshållplatsen, eller vinbärsbuskar vid lekplanen, så man slipper sticka sig på vassa taggbuskar när man ska hämta en insparkad fotboll. I stället för att privatisera torget framför operan till ett jippo-hjul, hade vi velat fortsätta utvecklingen med häng, umgänge och spontanidrott, inte minst med tanke på att innerstaden lider brist på trevliga offentliga platser. Med flera billiga medel kan vi skapa en stad som fler göteborgare kan njuta av i sin vardag. Vidare vill vi satsa tio miljoner kronor på fyra bemannade lekplatser i stan; det ska inte krävas någon utlandssemester för att våra barn ska kunna aktivera sig och ha roligt.

Läs mer om Miljöpartiets budgeförslag eller spana in vår valsajt.

Vad ska MP tycka? Vad tycker du?

2010-05-04T21:54:00.002+02:00

Snart är det dags för Miljöpartiet att hålla kongress. Förutom valmanifest ska ordinarie motioner behandlas, vilka ligger till grund för vår politik. Det finns en hel del motioner som handlar om fysisk planering, avseende såväl byggnader som infrastruktur.

En av de stora kontroversiella frågorna rör höghastighetstågutbyggnaden, där det finns motioner (8.26, 15.1, 15.2) som förhåller sig kritisk till att bygga höghastighetståg, framför allt avseende dess högre klimatpåverkan och byggkostnader. Värt att notera är att motionsförfattarna inte uttrycker sig negativa till spårutbyggnad gällande icke-höghastighetståg.

En annan motion (13.3) vill att kommunerna ska kunna styra upplåtelseformen via detaljplanen, något som idag är omöjligt. Detta föreslås även i det rödgröna överenskommelsen om bostadspolitiken som släpptes tidigare i år.

Använd hemskt gärna kommentarsfältet till att vädra åsikter och håll debatt om dessa motioner. Spännande infallsvinklar tar jag med mig till debatterna på kongressen (men som kongressordförande har jag ju tyvärr ingen yrkanderätt).

Länk till ställe att hitta motionerna, antingen som helt häfte eller endast samhällsbyggnads- och trafikkapitlen, finns här.

Tjo o Tjim i stan

2010-04-28T17:28:00.006+02:00

Apropå debatten om Esperantoplatsen, där någon från Trafikkontoret (i diskussioner inom Miljöpartiet och Byggnadsnämnden har ingen vetat exakt var beslutet fattats) saboterat för folkliv och motionsutövning genom att sätta upp fula metallbitar på bänkarna. För ett bra tag sedan var jag med Byggnadsnämnden i Freiburg, Tyskland för att kolla in deras intressanta stadskärna (där medeltidsgatumönstret återanvändes efter att stan blev sönderbombad i kriget) och ett par nybyggda "mönsterområden". Där fanns en härlig fontän på områdets stora torg, vilken inbjuder till lek och stojande. Lite bättre stämning än i förbjudandets Göteborg.

Torg i en nybyggd stadsdel i Freiburg

Med eller utan skatare så är Esperantoplatsen ett stort lyft för staden, inte minst för att det plötsligt bildats ett öppet stråk från kungsgatans shopping till Järntorgsområdet. När jag var nyinflyttad i Göteborg för sex år sedan roade jag och en kompis oss med att försöka förstå hur dessa bägge områden hänger ihop: hur kunde det ta så lång tid att gå mellan dessa platser när man gick utmed allén, när det gick så snabbt när man lyckades hitta "gången som tar dig genom tid och rum" som vi då kallade vägen över Esperantoplatsen.

Vägen över Esperantoplatsen jämfört med den tidigare mest lättfunna vägen. Skillnaden kan nästan räknas ut mha Pythagoras gamla sats.

Se ex Yimbys inlägg här och här.

förtätning vs. hela landet ska leva?

2010-04-23T23:35:00.007+02:00

Göteborg ska växa med 40 000 arbetsplatser och 30 000 bostäder. Dessa ska framför allt placeras i centrala delarna av staden. Samtidigt brottas vi med de problem som den ökade pendlingen innebär: bilinfarkter (som i sin tur gör att vi har vissa som vill avhjälpa problemet med mer motorleder), långa arbetsdagar, svårare livspussel och ett olyckligare liv. Hur vi ska lyckas expandera staden så mycket utan att förvärra baksidorna, är en svår nöt att knäcka. Jag är övertygad om att en fortsatt utbyggnad av bilvägar, en satsning på ett gigantiskt arbetsplatslandskap i Fässbergsdalen och utökade bilparkeringsplatser är helt fel väg att gå.

Göteborgsregionens kommunalförbunds strukturbild för området. Genom att enbart satsa på kärnan riskerar ytterdelarna att bli än mer perifera.

Jag skulle önska att Göteborg, i stället för att få hybris och anstränga sig för att bli så stor stad som möjligt, försökte göra staden till en så trevlig stad som möjligt. I stället för att satsa på attraktiva och dyra lägenheter som attraherar "rätt" klientel (läs: rika barnfamiljer), borde vi bygga schyssta billigare bostäder för de som är i störst behov. I den regionala fysiska planeringen borde krutet ligga på att möjliggöra för folk att bo i hela regionen. Det innebär att de andra orterna borde få bättre infrastruktur och kollektivtrafik sinsemellan, inte att lägga alla ståla på att Göteborg ska vara det enda centrat. Likaväl som vi vill ha levande lokala torg i hela kommunen, borde vi vilja ha levande tätorter i hela regionen.

Även Dakar, en lite större stad än Göteborg, har problem med igenproppade bilvägar och långpendling till staden, om än i större skala, vilket inte minst beror på att city ligger längst ut på en halvö, att det är nästan total avsaknad av spårbunden trafik och att funktionssepareringen är närmast total.

Strukturbild Dakar. Bilden är ritad efter en skiss av professor Pape Sakho på Institution de Population på UCAD.

Dakars stadsområde har ungefär 2,5 miljoner invånare, nästan 20% av Senegals uppskattade 13,7 miljoner invånare. Staten menar att det finns ett problem i att så stor andel av befolkningen bor i Dakar och inte minst att den större delen av landets ekonomiska aktivitet sker här. Därför satsar de på aktiv regionalpolitik, ett hela Senegal ska leva så att säga. Detta yttrar sig bl.a. i dokumenten Schéma Régional d'Aménagement du Territoire som är en översiktlig plan över varje region där det skissas på hur naturresurser kan utvinnas och vilken utveckling som kan tänkas ske inom området.

Samtidigt har även Dakar en strategi för förtätning av staden. I de mer centrala delarna Plateau (central business district) och närförorterna söder om flygplatsen (bl.a. Point E, Fann och Medina) beräknas i dagsläget ha en befolkningstäthet på ungefär 150 personer per hektar, vilket är jämförbart med Göteborgs mest tätbefolkade primärområden Masthugget (158 inv/ha), Annedal (151 inv/ha) och Stigberget (140 inv/ha). Då är innerstaden mest kontorifierad där bostäder saknas och närförorterna är rika med villor innehållandes förhållandevis små familjer! Däremot finns det en nästan total avsaknad på offentliga mötesplatser, parkbänkar, torg och parker.

Trots dessa förutsättningar försöker Dakar förtäta staden fysiskt genom att sedan 2008 tillåta högre höjder på byggnader, just för att få till en större befolkningsmängd i staden. Detta, tillsammans med utbyggnader av vägar (bl.a. VDN som går från innerstaden till flygplatsen) leder till att områden i närförorterna (bl.a. Sacre Coeur) rivs för att ägaren via markförädling i form av höghusbyggen kan tjäna pengar. För att spana in vart dessa ställen ligger, kan man kolla här och leta bland namnden mellan flygplatsen och halvöns sydspets.

Bygglandskap i Liberté 6.

Ibland är det enstaka låga hus som rivs för att kunna klämma in enstaka högre hus (höghus vore överdrivet att kalla dem, de brukar ha cirka 5-9 våningar), men ibland är det kåkbebyggelse som rivs för att göra plats åt nybyggena. Den fattiga befolkningen trängs ut, eventuellt till Mbao, ett område långt utanför staden där staten planerar att bygga 2 000 betongbostäder som ersättning för slumområdena i stadsregionen.

Att Göteborg, liksom Dakar, har som strategi att försöka attrahera så många invånare som möjligt, i stället för att göra livet så bra som möjligt för de som vill bo i storstaden, samtidigt som man gör bättre förutsättningar för de som skulle föredra de andra, mindre centran, är något som jag inte är bekväm med och den citybranding och konkurrenstänkande som antagligen ligger bakom detta kommer förhoppningsvis snart att vara pinsamt ute.

Återta kusten

2010-04-15T10:16:00.006+02:00

En stad som ligger på en så här böjd halvö, måste ju vara fantastisk med närheten till Atlanten, tänkte jag när jag studerade kartor över Dakar innan jag åkte hit på fältarbete för min magisteruppsats i kulturgeografi. Det sades att det inte finns så många lämpliga badplatser i staden, men jag tänkte att härliga strandpromenader med frisk havsluft kommer tillhöra dagliga aktiviteterna.

Dakar enligt google maps. Den trekanten som är halvön på halvön är city och de allra närmaste förorterna.

Kustpromenaderna blev en besvikelse. Mellan staden och kusten löper en stor och vältrafikerad väg som är supersvår att överhuvudtaget ta sig över. Enklaste sättet involverar vältajmad springtur och hopp över mitträcke. Utanför vägen sträcker sig kusten, högt över havet. Det hade kunnat vara mysigt som sjutton, om det inte vore för att det var så otroligt skräpigt och dött. Här och där bryts kusten dessutom av av privata etablissemang (exempelvis har Radisson ett stort hotell precis vid havet som gör att allmänheten får än svårare att komma fram. Rykten säger att byggherren hade köpt sitt diplom och att hotellet riskerar att erodera ner i havet). Den allra sydligaste spetsen innehållet ett militärområde, ett gigantiskt sjukhus och ett annat hotell som privatiserat stranden. Presidenten, Abdoulaye Wade, är ekonomiskt mycket liberal och säljer ut kusttomter till rika utländska firmor.

Foton från västra kusten, mot Atlanten. Starka strömmar gör det olämpligt att bada även där strand finns.

Dessutom har jag efter mina upptäckspromenader utmed kusten fått höra att dessa beryktas till Dakars farligaste områden där några olika personer har berättat om egna eller nära vänners upplevelser av grova knivrån, även på dagtid. Denna rädsla för kustområdet förklarar varör jag bara såg enstaka mystiska män som knata omkring där. Jag har därför nu gått sex veckor i Dakar och det krävs nästan på en utflykt för att närheten till havet ska kunna upptäckas.

Jag kan lungt säga att min strävan efter en tillgänglig och trevlig kust och älvstrand i Göteborg knappast har minskat av att ha sett hur extremt tråkigt det kan bli.

Platsers attraktionskraft i digitalåldern

2010-03-14T22:57:00.002+01:00

Vad det är hos en plats som gör att man vill flytta dit är olika för olika personer. Det kan vara närheten till arbete, fritid, vänner, status eller massa andra saker. Vad som brukar anses viktigt för att en plats ska locka till sig flera boende är att man snabbt ska kunna ta sig dit (eller därifrån?). Betänkt exempelvis Trollhättan kommuns kampanj om att det inom några år bara tar 30 minuter att ta sig mellan Göteborg och Trollhättan, eller Lidköpings och Göteborgs kommuners vansinniga flygsatsning.

I den digitala era som vi lever i har jag här i Dakar hittat exempel på nya attraktionskrafter. Här har jag träffat en snubbe som är uppväxt i Kongo och har sin universitetsutbildning inom "nåt med data" i Sydafrika. För ett halvår sedan flyttade han till Dakar eftersom det är här han menar att det bästa internettillgången finns på Afrikanska kontinenten. Han berättar att Kongos internetuppkoppling är urusel, så man måste förlita sig på satelliter, vilket inte är snabbt men mycket dyrt. I Sydafrika finns det bra internet, men eftersom det ligger långt från de globala huvudkablarna, så blir det lite långsammare. Senegal (eller iaf huvudstaden Dakar) har däremot både snabb och billig internet, något jag själv är så lycklig över när jag är här, så därför valde han att flytta hit för att kunna jobba med sina datorer så bra som möjligt.

Vad är feministisk stadsplanering?

2010-03-08T15:07:00.002+01:00

Så här på internationella kvinnodagen passar det utmärkt att fundera över det här med feminism och stadsplanering. Hurdan är en feministisk stadsplanering?

P O Ågren recenserar tidskriften Femkul som tydligen haft ett nummer om stadsplanering (vilket jag själv inte lyckats hitta på deras hemsida). Det feministiska perspektivet här är framför allt kvinnors rädsla i det offentliga rummet. Mörka, folktomma ytor som gör att kvinnor känner sig rädda för att gå ute på kvällstid, ses som en icke-feministisk stadsplanering.

Ett annat perspektiv har F!, då de lägger stor vikt på vilka som utför stadsplaneringen. Problemet formuleras som att det är män som planerar, projekterar, bygger m.m. fast det är både kvinnor och män som sedan utnyttjar rummet. Hur den manliga dominansen inom fysisk planering försvårar eller förhindrar den feministiska stadsplaneringen diskuteras i Elanders (red) bok Den motsägelsefulla staden från 2001. Här exemplifieras diskussionen med att några kvinnor länge ville ha ett kollektivhus i Örebro, men att patriakatet uttrycktes genom att det kommunala bostadsbolaget ändå inte ville bygga något kollektivhus.

Ett tredje perspektiv som kan anföras är att den funktionsseparerade staden är den icke-feministiska staden. Eftersom det är kvinnor som tyvärr sköter de flesta vardagsärenden, så är det kvinnor som får lida om det inte finns småaffärer på korta avstånd, om det är långt till dagis etc. Detta späs på genom att det är män som både äger och kör mest bil, så kvinnorna har svårare att ta sig till de utspridda platser där ärendena kan göras. Genusperspektivet på bilanvädningen kan också anföras för att göra det feministiskt med gratis/billig kollektivtrafik.

Det finns säkert flera andra perspektiv på vad som är feministisk stadsplanering. Tyvärr hamnar diskussionen lätt i fällan om att eftersom vi har ett ojämlikt samhälle, så har kvinnor och män olika önskemål på och användningsmönster i det offentliga rummet. Min stora fråga blir därför; När patriakatet väl har krossats, behövs det då ett feministiskt perspektiv på den fysiska planeringen?

Vem vill bo i Gårda... ?

2010-02-18T16:50:00.005+01:00

... när Familjebostäder (gissar jag att det är som står bakom) marknadsför de lediga lägenheterna som olämpliga för barn och med mycket låg standard. För att inte riskera att få några hyresgäster har texten dessutom översatts till engelska. När jag spanar in annonsen på boplats hemsida har trots varningarna närmare 900 personer sagt sig vilja bo i lägenheten.

Å ena sidan är det naturligtvis bra att inte försköna lägenheterna som ju i en medveten strategi har fått förfalla, men än bättre vore naturligtvis att anstränga sig för att skapa en schysst boendemiljö.

Ärendet om rivningarna i Gårda kommer till nästa Byggnadsnämndsmöte den 9 mars. Tyvärr är jag bortrest då* och kan inte vara med i beslutet eller rapportera om det, så ett hett tips är att spana in lokalblaskan på eftermiddagen. Miljöpartiets hållning skrev jag om här och går ut på att försöka bevara husen, helst med fortsatt boende.

Tipstack till Merete som hittade annonsen på boplats hemsida.
* Jag ska till Dakar, Senegal för fältarbete i två månader för att studera barriärer i stadsmiljön och dess påverkan på rörelsemönster. Blogginlägg om detta följer.

Fullmäktigekandidat

2010-02-15T13:13:00.004+01:00

På Miljöpartiet i Göteborgs medlemsmöte igår beslutade vi vår lista till kommunfullmäktigevalet. Jag står på tredje plats, vilket innebär att jag troligen kommer in i fullmäktige (idag har vi sju ledamöter). Det kommer bli väldigt roligt att jobba med Miljöpartiets frågor på ett mer övergripande plan och jag tänker framför allt att kämpa vidare med stadsbyggnadsfrågor och infrastruktur. Så som jag ser det behöver vi i både Miljöpartiet och kommunen utveckla vår syn på hur samhällsplaneringen påverkar det sociala livet i staden. Det är viktigt att vi utformar vår offentliga miljö så den kan användas som allas vardagsrum.

Eftersom jag också kandiderar till riksdagen, men dock med sämre odds att komma in, då jag står på plats fyra och vi idag har två mandat, vore det intressant att få in en massa spännande idéer på hur man från riksdagens sida kan påverka samhällsbyggandet i en bättre riktning. Vad borde ändras med pbl, hur kan statliga investeringsstöd påverka byggandet av hyresrätter mm?

Mer om vad de rödgröna på riksplan vill göra med bostadspolitiken finns att läsa om här, i dokumentet Rödgrön bostadspolitik.

Miljöpartiet och Gårda

2010-02-09T07:01:00.002+01:00

Idag ska Byggnandsnämnden i Göteborg ta ställning till hur vi ska göra i Gårda, där det finns berömda rivningshotade landshövdingehus. Jag och Martin, miljöpartisterna i nämnden, vill redogöra och argumentera för vår hållning i frågan, vilken har växt fram genom flera olika möten och diskussioner inom lokalavdelningen. Läs mer om detta i dagens GP (hittar ingen nätlänk), på Yimby gbgs blogg (bl.a. här och här)

Bevara husen i Gårda
Under flera decennier har landshövdingehusen i södra Gårda hotats av rivning och kommunen har inte underhållit husen. Vad som i dagsläget utgör det konkreta hotet mot framför allt de båda halva kvarteren Cedern och Eken är att Svenska mässans lokaler ska expandera till Focushuset, vilket gör att de parkeringsplatser som där försvinner behöver omlokaliseras till närområdet, i programförslaget till just området öster om Fabriksgatan.

Vi i Miljöpartiet accepterar att Svenska mässan behöver expandera sina lokaler och godtar att de parkeringsplatser som därmed försvinner behöver omlokaliseras till en plats utmed E6, med möjlighet till påfart från motorvägen. Detta för att undvika trafik i kvartersstaden. För oss finns det dock inget självändamål i att riva några av de fastigheter som nu föreslås rivas. Vi ser också att Göteborgs kommun har en historia av att riva alldeles för många kulturminnesvärda hus, inte minst kvarter med landshövdingehus. Det gör att Fabriksgatan med dess omgivande landshövdingekvarter är en oerhört viktig del av vår kulturhistoria, något som skulle förstöras avsevärt om husen öster om Fabriksgatan försvinner.

Länsstyrelsen är tveksam till hur lämpliga de två halva landshövdingekvarteren är för bostäder, något som behöver utredas ytterligare, inte minst avseende de mängder av fordon med farligt gods som går på E6. Om en utredning kommer fram till att det inte finns några möjliga åtgärder för att kunna ha ett någorlunda riskfritt boende, kan vi tänka oss att omvandla husen till lokaler för verksamheter. I första hand vill vi dock att husen ska kunna härbärgera boenden, dels för att hålla stadsdelen Gårda levande dygnet runt och dels för att inte ytterligare förvärra stadens bostadsbrist.

I förslaget som vi nu ska ta ställning till ska antalet parkeringsplatser öka från tusen till ett tusen femhundra, något som vi ser som totalt onödigt i detta kollektivtrafiknära och centrala läge. Vi menar att det räcker att omlokalisera de parkeringsplatser som försvinner i samband med mässan expansion (1 348 stycken) I samrådet har det förts fram flera förslag på alternativa lokaliseringar av parkeringsplatserna, exempelvis som ett smalare parkeringshus öster om kvarteren Cedern och Eken eller söder om Örgrytevägen.

Vi vill pröva dessa alternativa lokaliseringar och utreda om parkeringarna kan förläggas till en plats som inte kräver någon rivning av kulturminnesvärd bebyggelse samt om och i så fall hur kvarteren öster om Fabriksgatan kan inrymma bostäder.

Martin Joneskär, ledamot i Byggnadsnämnden, Miljöpartiet
Emmali Jansson, ersättare i Byggnadsnämnden , Miljöpartiet

Flygblinda galningar

2010-02-04T08:44:00.002+01:00

Som Miljöpartiets regionråd Stefan Kristiansson skriver på GT Debatt, ska Landvetter flygplats bli en utökad trafikhubb i Västra Götalandsregionen, något som även Göteborgsposten har rapporterat om.

Det galna i frågan är att det inte är direktflyg till avlägsna platser som gör att vi slipper byta flyg i Kastrup eller Frankfurt (själv tar jag tåget till Paris därifrån det går direktflyg till Senegal när jag ska dit om några veckor, för att minimera antalet flygningar). Det extrema i situtationen är att det är direktflyg inom södra Sverige som avses. Min egen hemstad Växjö ska äntligen få flyg till Landvetter, något som är helt absurt! Det tar tre timmar med direkttåg som avgår ca varannan timme att komma till Växjö.

Miljöpartiet kämpar för att vi ska bygga ut järnvägsnätet i stället, för att göra det smidigt att ta tåget. Flera tågförseningar beror på att det är för trångt på spåren. Jag hoppas att våra kära Stefan lyckas stoppa galenskaperna och få över satsningarna på mer miljöbättre kollektivtrafik.

Dessa bullerplank

2010-01-31T14:34:00.003+01:00

Den senaste tiden har vi i byggnadsnämnden i Göteborg haft flera ärenden där vi ska ha bullerplank utmed ett nybygge. De senaste är Bjurslättsplan, Stora torp och Kvibergs ängar. Eftersom det är billigast (och trendigast?) att bygga tjocka punkthus, behövs bulleplank för att lägenheterna ska få tysta rum.

Vad bullerplanken gör är att sperarera bostäderna från gaturummet, vilket kan ge minskat trygghet för de som går och cyklar på gatan, öka känslan av genomfartsgata (vilket i sin tur ökar hastigheterna på vägen) och överhuvudtaget minskar känslan av att befinna sig i en stad. Dessutom kan bostadskvarter som är omgärdade av bullerplank leda känslan till gated community (grindsamhällen), att bara de som hör hemma där inne i kvarteret är välkomna dit.

Buller är dock ett reellt problem i våra städer idag och att vistas i bullriga miljöer är inte bara otrevligt för stunden utan är hälsovådligt även på lång sikt, med ökad risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Vad vi behöver göra är varken att bygga bullerutsatta lägenheter eller att bygga bullerplank. Vi miljöpartister i byggnadsnämnden kämpar istället för att bygga husen på ett sådant sätt att de i sig dämpar bullret. Genom att bygga kvarter eller lamellhus utmed vägen kan lägenheterna få en tyst sida innanför samtidigt som stadskvaliteten blir bättre.

Mer om hur hälsan påverkas av buller kan man läsa om på Mistras hemsida. På Stadsbyggnadskontorets sida finns de ärenden som just nu är ute på samråd (remiss) och som man kan skicka in synpunkter på. Skicka gärna in flera synpunkter på det ni gillar och ogillar! Bullerplank och andra tråkiga aspekter i stadsplaneringen diskuteas ofta på Yimby Göteborgs sida. Här finns diskussionen om just Kvibergs ängar.

Dra fram tåget

2010-01-14T12:20:00.001+01:00

Miljöpartiet brukar som bekant värna om miljön och har i denna andra lanserat en vision för hur höghastighetståg bör byggas ut i Sverige och vidare i Europa. På den här sidan finns en bra broschyr som visar på vilken stor potential som finns i höghastighetståg. Vi får väl kämpa för att sträckan Olso-Köpenhamn, via Göteborg också får de snabba tågen.

Veckans avgasrör ...

2009-12-17T09:26:00.004+01:00

... ger jag till de borgerliga partierna M, FP och KD i Göteborg. Motiveringen lyder:

Med en naiv dåres envishet fortsätter de gråblå partierna att byggnadsnämnd efter byggnadsnämnd fortsätta yrka på fler parkeringsplatser, mer trafikleder, utvidgning av externa köpcentran och en fortsatt utglesning av staden. De driver en stadsbyggnadspolitik som omfamnar bilismen och som skulle leda till ökad trafik i Göteborg.

Vilken tur att det inte är de som har majoriteten i kommunen.

Cyklar i trafiken

2009-12-01T16:25:00.005+01:00

I Göteborg liksom i flera andra städer jobbar vi miljöpartister stenhårt med att öka cyklandet i staden. Cykel bidrar till både miljö, folkhälsa, möten och massa andra positiva bieffekter, så det finns flera anledningar till varför cyklandet är eftersträvansvärt.

Ett spännande medel som bland andra Växjö har använt är att göra cykelboxar i trafikkorsningar. Det är en yta närmast korsningen reserverad till enbart cyklar. Cyklarna får alltså ställa sig före bilarna i kön vid rödljus. Det är inte bara den härliga känslan av att hamna före i kön som är det fina med denna enkla åtgärd; säkerheten för cyklisterna ökar i och med att dessa blir synliga för högersvängande bilister och risken att bli påkörd blir därmed mindre. Visserligen har Växjö bara testat detta i en enstaka kosrning och Stockholm har gjort detsamma i över 300 korsningar, men det är roligare att lyfta fram min egna hemstad.

Det finns nog ungefär en miljon andra härliga grejer vi kan göra för att underlätta cyklandet. En del andra är att ha tydliga cykelbanor, snabbt ge grönt ljus till cyklister och ge gröna vågen för cyklister (alltså att koppla ihop korsningar efter cykelhastighet, så att det blir grönt i nästa korsning lagom tills man kommit fram, en vanlig metod för att få biltrafiekn att flyta på snabbare), ha parkeringsnorm för cyklar (att det måste finnas x antal cykelparkeringar när man bygger nya hus, en metod vi mer eller mindre använder i Göteborg).

Mer om cykelboxar finns att läsa på Växjö kommuns sida, Stockholms kommuns sida och Wikipedia.

Bygg mycket, men rätt

2009-11-11T13:44:00.011+01:00

Med anledning av GPs artikel om att kommunen inte lever upp till målet om 2000 nya bostäder per år skrev jag en artikel från oss gröna i Byggnadsnämnden. Som vanligt ville inte GP publicera den (är det någon som har bra knep på hur man kan hotta upp insändare för att få dem publicerade, säg gärna till). Denna får istället hamna här och på Miljöpartiet Göteborgs sida, med betydligt mindre läsarkrets än GPs insändarsida.

Kan för övrigt passa på att tillägga att Kia blivit feluppfattad av journalisten. Det står i artikeln att vi i MP skulle vara mot byggnation på Skanstorget, de stämmer inte. Däremot är vi glada över att ha hindrat bebyggelsen på Skansberget.

Vi i Miljöpartiet vill bygga flera bostäder men dessa ska inte inkräkta på stadens centrala grönytor.

I artikeln "Bryter vallöften om nya bostäder" i GP 23 oktober beklagas att Miljöpartiet stoppat bostadsbyggande i Svaleboskogen. Vi i Miljöpartiet vill bygga flera bostäder men dessa ska inte inkräkta på stadens centrala grönytor.

I ett samhälle med bostadsbrist och bilberoende är det bra att vi i Göteborg försöker bygga staden lite tätare, gärna inkluderande billiga hyresrätter, för att avstånden ska minska. Denna förtätning kan ske genom att en eller två våningar byggs på husen eller att parkeringsplatser, fd verksamhetslokaler eller annan yta bebyggs. Vi har bland annat applåderat bostadsbyggande på redan hårdgjord yta i Högsbo, Kvillebäcken, Skeppsbron och flera andra platser. För att få i flera bostäder har vi även i vissa detaljplaner föreslagit en ökad exploatering, men blivit nedröstade.

Medan vi föreslår tätare bebyggelse för att bevara grönområden runt omkring, fläskar andra i Byggnadsnämnden ut på husen så att de äter upp maximalt med grönytor. De senaste exemplen på detta är när vi i Miljöpartiet utan gehör kämpade mot radhusbebyggelse i Ruddalens grön- och motionsområde och mot bebyggelse i Carlanderparken, bortanför Näckrosdammen.

Bostadsnära grönområden är bevisat viktiga för hälsan och de tar upp miljöföroreningar, kyler ner luften heta sommardagar samt absorberar vatten regniga höstdagar. Vi i Miljöpartiet vill att ingen ska behöva bo mer än 800 meter från ett grönområde. För att kunna bygga fler bostäder inne i staden utan att tulla på grönytorna, behöver vi fler partier med oss.

Martin Joneskär (MP) Byggnadsnämnden
Emmali Jansson (MP) Byggnadsnämnden

Ta bilen till mataffären

2009-11-06T07:22:00.002+01:00

Intresseorganisationen Svensk handel har gjort en resvaneundersökning som utforskar hur folk tar sig till mataffären. Resultatet pekar på att de allra flesta tar bilen för att handla, framför allt till storhandlingen, där mest pengar spenderas. Enligt GP kommenterar Svensk handels vice vd, Yvonne Ingman, utredningen med orden "De föräldrar som fraktar hem alla förnödenheter till sina barn på bussen eller pakethållaren finns inte."

Jag undrar hur Yvonne Ingman tänker sig att alla föräldrar som inte äger någon bil gör när de handlar? Vilka slutsatser ska vi dra?

Enligt en undersökning av handelns utredningsinstitut har de bostadsnära mataffärerna minskat i antal sedan externa stormarknader etablerats. Samma dokument refererar till tidigare undersökningar som visat att resan mellan hemmet och inköpsplatsen ökat och att transportmedlet bytt uts från gång och cykel till bil. Även om de kausala sambanden är oklara, så är trenden tydlig. I stället för att bygga ut fler externa köpcentran* borde vi satsa på att underlätta för de bostadsnära affärerna. Detta kan göras genom fysiska strukturer, att inte dela upp bostäder och handel, utan ha de i samma områden. Att satsa på god kollektivtrafik kan vara ett annat medel.

* I stället för försvåra för externhandeln i Sisjön där det har utvecklats ett olagligt externt handelsområde, föreslås byggnadsnämnden att på tisdag ändra detaljplanerna för att legalisera den externhandel (som visserligen rör mer sällaninköpsvaror än mat) som idag finns där. Vi i Miljöpartiet föreslår i stället att man ska utreda möjlighterna till att bygga in fler funktioner i området, gärna även bostäder, för att få ett större inslag av blandstad och mindre externhandel.

Miljöpartiet vill ha mer stad och färre bilar

2009-10-23T10:03:00.005+02:00

Det nedbrunna huset som bildat ett hål i kvarteret på Södra Hamngatan ska äntligen bebyggas. Huset kommer ha en arkitektur av idag, inordnat i kvarteret, vilket vi tror blir super. Dock kräver p-normen att det ska inordnas 8 parkeringsplatser, antingen inom fastigheten eller via långsiktiga avtal, på minst 20 år, i närliggande parkeringsanläggning. Det är absurt att kommunen ska kräva öronmärkta parkeringsplatser till ett så här centralt läge, mitt på Brunnsparken och supernära Centralstationen. Vi har tillräckligt med trängsel i den centrala staden som det är.

Tyvärr var det bara vi som röstade för att p-normen skulle sättas till noll, alltså att det inte skulle krävas varken parkeringsplatser eller avtal om sådana.

Ett mycket intressant förslag som vi skickade ut på samråd är detaljplan för Opaltorget i Tynnered. Samråd är den första av två perioder då allmänhet kan ha synpunkter. Planen går ut på att Opaltorget ska få en helt ny trogbebyggelse där torget definieras tydligare, några halva storkvarter byggs igen och ett höghus byggs ovanpå spårvagnssligan. Dessutom kommer busshållplats och spårvagnshållplats att ligga tillsammans, vilket de av någon anledning inte gör idag. GP skriver om Opaltorget här och har en del bilder med. Även här ville vi i Miljöpartiet testa att inte kräva några parkeringsplatser för huset med bästa kollektivtrafikläge, nämligen höghuset som ligger ovanpå spårvagsnhållpltasen. Vi skickade även med ett yttrande om att översta våningen på höghuset borde innehålla någon som av publik verksamhet, såsom kultur eller restaurang. På så sätt tror vi att fler boende skulle få en personlig relation med huset.

Ett mindre roligt ärende som inte gick vår väg var Detaljplan för Stora Torp. På platsen vid Delsjövägen där tv-huset tidigare låg ska det byggas bostäder. Tyvärr kommer det bland annat att byggas lamellhus, vilket det redan finns en himla massa av i närområdet och dessutom planeras det för bullermurar som avskiljer cyklister och gångtrafikanter från området. Vi hade hellre sett en annan variation på bebyggelsen och att flerfamiljshus hade legat utmed Delsjövägen och med lokaler i bottenvåningen. Andra som har haft åsikter om denna plan är bland andra intresseorganisationen Yimby.

Andra aktuella planprojekt som man kan tycka till om finns här, på Göteborgs kommuns hemsida.

Segregerade rika områden

2009-10-16T14:52:00.007+02:00

I media framställs ofta segregation som ett etniskt problem. Det är fattiga och invandrartäta områden i fokus. Segregation kan dock vara åtskiljande avseende inkomst eller andra karaktäristikor. I vissa områden kan segregationen främst avse ålder eller till och med sexualitet (se ex Fainstein, Susan (1994) City Builders. Oxford: Blackwel). I tisdags diskuterade jag segregation med Grön Ungdom Göteborg och en del intressanta aspekter ramkom som jag tänkte spinna vidare på här.

Ett problem inom segregationsdebatten är att det nästan ständigt är de fattiga, missgynnde "problemområdena" som får allt fokus. Den andra sidan av myntet tappas ofta bort. Göteborg allra fattigaste stadsdel (som i lägst medelinkomst) är Östra Bergsjön med 111 000 kr per år. Men det finns även en rikaste stadsdel, vilken också kan anses vara segregerad, Långedrag, där medelinkomsten är 417 000 kr per år. På samma sätt kan ena sidan av det etniska segregationsmyntet påpekas vara Hammarkullen med 43,7% invånare som är födda utanför Europa. Men Torslandas Björlanda är också väldigt segregerat med bara 1,6% invånare födda utanför Europa. Snacka om homogent område!

I bilden* har jag ritat in de primärområden i Göteborgs kommun som gult: har högst inkomster, flest invånare födda inom Europa och högst utbildning samt grönt: har lägst inkomster, flest invånare födda utanför Europa och lägst utbilndning.** För den som är intresseras av att se hur inkomst- och utbildningsnivå har förändrats över tid (1994-2006) rekommenderas en graf som finns här. Observera att primärområdet Högsbo, som haft en extremt flukturerande historia, men då det bor cirka 50 pers i området (är alltså Högsbo industriområde) så är det renst statistikt helt ointressant.

Vad som uppkom i diskussionen med Grön Ungdom Göteborg och som är intressant är att det sällan diskuteras vilka effekter segregationen har för de "gynnade områdena" såsom Långedrag, Björlanda etc. Flera tyckte att de som bor i dessa områden också får ett begränsat liv med normer och förväntingar på hur man ska bete sig, ett snävare utbyte av idéer i och med att många som bor i närheten har liknande bakgrund som en själv. Jag efterlyser härmed ett problematiserande av begreppet segregation samt ett nytt fokus på problemet, att det innefattar problem för områdena på båda sidor av myntet och inte endast för de fattiga "problemområdena".

* Bakgrundskartan är hämtad från Götebors kommuns statistikavdelning och sedan bearbetade av mig själv, därav det mindre proffsiga utseendet.
** Sammanvägninger har gått till så här. För varje parameter har den fjärdedelen av de 94 primärområdena som ligger högst och den fjärdedel som ligger lägst markerats. De områden som utmärker sig inom alla tre parametrar har markerats som gula rep gröna. Parametrarna är högst/lägst medelinkomst, flest/färst andel invånare födda i Europa och högst/lägst andel invånare med eftergymnasial utbildning. Siffrorna är från maj 2009 och finns både som vackra pdf-blad och spännande kalkylblad. De hämtas här, på Göteborgs kommuns statistikavdelning.

Att gå vilse i staden

2009-10-13T13:12:00.002+02:00

Jag hittade precis ett så härligt citat i en bok. Det handlar om en av mina favoritsysselsättningar: att försjunka sig i staden. Att utforska nya gator och uppleva vad som är speciellt för områden där jag inte vanligtvis rör mig. Sociologen Walter Benjamin reflekterade över hur individen uppfattar staden, dess mönster, liv och rörelse:

"Not to find one's way in a city may well be uninteresting and banal. It requires ignorance – nothing more. But to lose oneself in a city – as one loses oneself in a forest – that calls for quite a different schooling. Then sing-boards and street names, passers-by, roofs, kiosks, or bars must speak to the wanderer like a cracking twig under his feet in the forest."

Citatet hittade jag återgivet i Tonkiss, F. (2005). Space, the City and Social Theory. Polity Press: Cambrige

Miljöpartiet och stadsbyggnadspolitiken

2009-10-10T13:40:00.005+02:00

Miljöpartiet de Gröna har i årets allmänna motionstid i riksdagen lagt en mycket bra, ambitiös och omfattande motion om stadsbyggande och bostadspolitik. Hela de långa motionen (58 mycket läsvärda sidor) finns att läsa på riksdagens hemsida.

Den stora skrällen, eller kanske den var helt väntad, är att Miljöpartiet uttryckligen omfamnar staden som en miljövettig boendeplats: "[e]n stad har många ekologiska fördelar /.../" Motionärerna pekar på att förtätning är en bra metod för att få både stora och lite mindre städer att växa. Förtätningen ska helst ske på parkeringsplatser, nedlagd industrimark och på hustak. Detta för att många städer, framför allt i innerstaden, har en brist på grönområden, vilket är viktigt även för stadsbor att ha tillgång till. Motionen pekar vidare på att fokus för städernas utveckling borde flyttas mer till förorterna än till innerstäderna.

Integration får ett stort fokus i motionen. Den fysiska miljön kan inte hindra segregationen helt, men genom att bygga en betydligt mer blandad stad än idag kan vi minska segregationen. I motionen pekar Miljöpartiet på att det inte bara är olika upplåtelseformer i närliggande områden som åsyftas, utan att det även inom varje område krävs en blandning avseende boendekostnader, byggstilar, boendestorlek och innehåll, alltså blanda in affärer och arbetsplatser i "bostadsområdena". I motionen pekas det också på att det generellt sett behövs fler billiga hyresbostäder i landet.

Här i Göteborg har vi gröna i byggnadsnämnden förgäves försökt få utbyggnaden i bl.a. Olofstorp till att främst gälla flerfamiljshus, vilka saknas i området idag. Det räcker inte att tycka att det är trevligt med "fler villor i nordost", utan varje område måste planeras utifrån ett integrerande perspektiv.

En annan viktig aspekt med stadsplanering som motionärerna tar upp är att staden ska byggas för att underlätta spontana möten och att alla ska kunna uppehålla sig i staden. Det handlar bland annat om att hindra privatiseringen och kommersialiseringen av offentliga miljöer. Denna yttrar sig bl.a. genom att gallerior byggs. I samma anda pekas på vikten av en god utformning av den offentliga miljön med parkbänkar, möjligheter för fritidsaktiviteter inom områden med mera.

Detta var ett litet axplock på alla intressanta aspekter som motionen tar upp. Andra ämnen som behandlas är bland annat demokrati i planeringsprocessen, energisnålt byggande, hemlöshet, hindrandet av marknadshyror och strandskydd.

Det känns verkligen att Miljöpartiet är ett parti att räkna med när det gäller den fysiska planeringen, vilket över huvud taget i samhällsdebatten har varit ett ämne i alltför mycket skymundan.

Bebygga Skeppsbron

2009-09-30T12:24:00.002+02:00

Idag öppnar samrådet för detaljplanen på Skeppsbron i Göteborg. Det är alltså första av två skede då den breda allmänheten kan komma med synpunkter och förslag. Jag vill uppmana alla som tycker något att faktiskt skriva in det. Senast 10 november ska åsikter finnas på Stadsbyggnadskontoret. Handlingar finns här och allt finns även utställt i Älvrummet (under Göta älv-bron) och på Stadsbyggnadskontoret (Köpmansgatan 20) vid Gustav Adolfs torg.

Grejen med planen är att bygga lite innerstad där det idag mest är parkeringsplatser och väg. Spårväg kommer att dras över Badhusgatan, en större kollektivtrafikknutpunkt kommer att byggas och det blir mycket publika ytor, framför allt utmed Badhusgatan och älven.

Den senaste artikeln på ämnet i gp är en ledare som finns här. Jag såg även SR, Västnytt och tom JMGs studentnyheter på plats på invigningen idag, så håll utkik i media.

Jag och Martin Joneskär, Miljöpartiets representanter i byggnadsnämnden, har haft lite synpunkter på planen, som i största allmänhet är riktigt bra. Våra åsikter har framför allt handlat om att kajskjulen, som ligger allra närmast vattnet, inte ska få vara så höga som fyra våningar och inte heller innehålla bostäder. Vi har också önskat ändra höjden på det "höga" hus på 16 våningar som ska byggas ganska nära Hamnkanalen. Vi menar att ett 16-våningshus varke är högt eller lågt, utan att det vore intressantare att antingen ha ett riktigt högt hus där, som kan förstärka den homogena takfotsstrukturen i innerstaden, eller ett lägre hus som harmonierar med övriga bebyggelsen.

Diskussion får gärna föras i kommentarsfältet eller irl mellan alla ni möter på stan och formuleras lämpligen till slut ner till synpunkter som kan skickas till sbk@sbk.goteborg.sesenast 10 november. En organiserad diskussion och information kommer att ske i Älvrummet den 12 oktober kl 18-20. Be there or be tråkig.

Bo på landet eller i stan?

2009-09-25T17:53:00.003+02:00

Jag har lite funderingar angående debatten om var det är mest miljövänligt att bo -på landet eller inne i stan. Tidigare diskurs har menat att staden är konsumenter och beroende av sitt omland för att fungera (med matproduktion och sophantering). Bland annat därför vore det mer miljövänligt att bo på landet.

En nyare diskurs påpekar att de som bor på landet är till högre grad bilberoende, bor i stora hus (som drar mycket energi i uppvärmning) och att de ändå inte odlar sin mat själva, utan är lika beroende av omgivande matproducenter som stadsborna är. I staden däremot bor man på mindre yta och har närmare till det mesta och med tätare kollektivtrafik. Därför är det mer miljövänligt att bo i staden.*

Jag undrar vad det överhuvudtaget finns för syfte med att peka ut landsbygden eller staden som den mest/minst miljövidriga bostadsplatsen. Allt beror ju ändå på vad en gör av sitt liv. En miljövettig livsstil är fullt möjlig på endera platser. Stadsbon kan cykla, äta ekologiskt och blunda när hen går förbi affärer (eller titta utan att överkonsumera). Landsbygdsbon kan gå ner i arbetstid och odla mat hemma, cykla till närmsta busshållplats och blir inte shoppingsfrestad tack vare bristen på affärer.

Jag efterlyser därmed ett mindre fokus i debatten på var folk bor och mer fokus på hur livet levs och framför allt hur vi med politiska medel kan underlätta för folk att vara mer miljövänliga i vardagslivet.

Passar på att slänga med en teaser på innehåll i något kommande inlägg om vännen Elin som valt ett fett miljövänligt liv på landet.

* Passar även på att be om ursäkt för den totala brist på källor och vidarehänvisningar. Kom gärna med egna i kommentarsfältet.

Storstadsexpansionshetsen

2009-08-28T12:51:00.003+02:00

Hur många invånare är optimalt i en stad? Hur långt vill vi få människor att pendla? Och varför? Den senaste tiden har begreppet regioner fått allt starkare fäste i det vardagliga talet, åtminstone i politiska sammanhang. Det är regionförstoring, tillväxtregioner mm som är det nya tugget. Genom att ha starka regioner ska fler och fler kunna pendla längre och längre och därmed rädda regionen från undergång.

Trafikstrukturen ska optimeras för att transportera så många pendlare som möjligt. Målet är att det ska bli lätt att komma från regionens ytterområden till kärnan, Göteborg. Strukturen bli som ett nav (Göteborg) med ekrar till ytterområdena. Pendlingen förväntas därmed att ske från ytterområdena, där många kan bo, in till arbetsplatser i Göteborg.

Kommunförbundet för Göteborgsregionen (GR) har plockat fram stora mål på hur mycket Göteborg med omnejd ska växa. Bl.a. ska befolkningsökningen i regionen vara åtta tusen invånare per år och den lokala arbetsmarknaden ska år 2020 uppnå 1,5 miljoner invånare. Göteborgs innerstad ska till samma år få ytterligare 40 000 arbetsplatser och 30 000 boende.* Gud nåde staden om vi inte klarar av att växa som region, för då riskerar vi ju att bli utkonkurrerade av Malmö och hamna på efterkälken i relation till Stockholm. I Göteborgsregionens tänk är det fruktansvärt att Malmö har ökat sin lokala arbetsmarknad extremt snabbt de senaste tio åren.

Jag menar att det vore konstigt annars, med tanke på att Öresundsbron gjort det lätt att pendla från Köpenhamn till Malmö. Varför inte säga grattis till Malmö i stället för att bita på naglarna över konkurrensnackdelarna det innebär för oss? Vad finns det för syfte i att anstränga sig för att bli så stor stad som möjligt? Jag har absolut inget emot att många flyttar till Göteborg, det är ju bara trevligt och vi ska bygga bostäder för att mätta det behov som finns. Och det får gärna komma folk från grankommunerna och jobba i staden (speciellt om de åker kollektivt).

Men, det finns en annan sida av samma mynt. Alla ska komma någonstans ifrån. Jag menar att vi inte borde anstränga oss för att locka folk att flytta från landsbygden eller mindre orter för att komma till Göteborg. En god ekonomi baseras på ett lokalt näringsliv även utanför storstäderna. Varför inte i stället satsa det stora krutet på att bygga ut kollektivtrafiken mellan orter i ytterområdet. Det är redan mycket trångt i Göteborgstrafiken, så det vore en stor vinst i att satsa på att även ytterdelarna i regionen ska leva.

*= Se ex dokumentet "Uthållig tillväxt" som finns att hämta på GRs hemsida.

Barn, dagis och buller

2009-08-18T14:18:00.003+02:00

Yimby Gbg har nyligen uppmärksammat kontroverser som kan uppstå när förskolor ska byggas i redan befintliga bostadsområden. Det händer då alltsom oftast att närboende inte vill att förskolan ska byggas på platsen, eftersom barnen låter alltför högljutt. Jag undrar då var förskolorna ska byggas? Långt ut i skogen där de varken hörs eller syns? Eller ska vi ha en unge i varje hem med en tillhörande hemmafru? Kanske det är bra om barnen inte är ute och leker utan sitter inne och ritar eller spelar dataspel?

Även jag har, såklart, upplevt de närboendes önskningar om att förlägga förskolan "någon annan stans". I de handlingar jag läser just nu inför nästa Byggnadsnämndsmöte har jag redan läst igenom två ärenden där just barnens lek är grund för protester. I detta fall är det de planerade förskolorna vid Syster Ainas gata och vid Ängkärrsvägen som det klagas på.

Det är inte bara göteborgare som har problem med dagisbarn. När jag arbetat på universitetet med att studera just klagomål på offentliga lokaliseringar (bl.a. val av plats för förskolebyggen) i Lerum har även dessa fått emotta protester från närboende, vilka inte vill ha barn tjoandes precis utanför trädgården.

Sedan finns det såklart andra anledningar till varför en del protesterar mot barninrättningar. Att platsen används till något populärt som i och med bygget försvinner är ett vanligt exempel. Hur människor protesterar är ett ämne som jag tycker är mycket intressant (och skrivit min c-uppsats om) och en del yttranden är en viktig input för oss som politiker, för det är ju ändå de som brukar vistas i närheten som vet mest om platsen.

Tills vidare önskar jag att fler hade samma inställning som min granne som bott i huset sedan det byggdes 1939. Hon saknar tiden då det var barnfamiljer som befokade alla små tvåor och det var liv och rörelse på gården i stället för en platt liten gräsmatta.

Finns det något värre än återvändsgator?

2009-07-31T18:56:00.003+02:00

Varning för innehållslöst och gnälligt inlägg. Som den utlämnande och intressanta sommarskrivning Ella Bohlin skrev för någon dag sedan (jag tycker faktiskt synd om henne, fast jag är glad att hon inte kom in. Helst borde inga från KD ha någon makt över andra).

Ju mer jag promenerar omkring på nya, outforskade områden, desto mer upplever jag hur otroligt störande det är med återvändsgator. Det känns så otroligt snopet att plötsligt behöva vända och hitta en ny väg. Jag känner mig lurad när jag lockats gå in på en väg som ser spännande ut bara för att upptäcka att jag inte får gå vidare.

En halvregning kväll skulle jag upptäcka Skår och tog mig upp till en spännande höjd som låg nära Kallebäck och tänkte promenera vidare till Kallebäck. Tog mig högre och högre upp i berget, bara för att upptäcka att Skår och Kallebäck inte har någon förbindelselänk. Suck.

En annan nästan lika tråkig stadspromenadsupplevelse ägde också rum i Skår. Jag skulle spana in några intressanta radhus (arkitektoniskt intressanta, jag är INTE spekulant) på nåt ställe som heter St. Gårda. Vid vägarna som leder till området stor fula gula skyltar med text i stil med "Privat område". Välkomnande. Artig som jag är var det bara att vända (och klättra upp på en närliggande höjd och spana ner i stället, som en annan voyeur).

Även områden med otroligt långt mellan (kvarters)hörnen kan ju fungera som en återvändsgata. Jag fick en dag anledning att fundera över nyttan med gc-övergången vid Munkebäcksmotet. Hade gått hela vägen dit för att på ett nytt sätt ta mig till Gamlestan/Kviberg (från Redbergsplatsområdet). Väl över på Kvibergssidan var det dåligt skyltat och den enda vägen som synbarligen gick åt rätt hått var täckt med grindar. Valde tydligen fel håll och fick promenera över en kilometer innan nästa korsning, vilket resulterade i världens fetaste omväg.

Slutsatsen är att det vore soft om hela staden bestod av en finmaskigt härligt gatusystem där det alltid är nära till nästa korsning med de spännande upptäckter och möten som kan finnas bakom det hörnet. Och att alla gator borde vara öppna för alla.

Kultur eller terror?

2009-07-01T21:58:00.001+02:00

Från idag den 1 juli är det enligt ett kommunfullmäktigebeslut förbjudet att framföra gatumusik på vissa ställen under vissa tider i Göteborgs innerstad. Det sägs att beslutet initierades av Avenyns företagarförening för att de ansåg det störande att behöva lyssna på musiken dagarna i ända. Via hörsägen har jag även fått veta att Nordsta'n tittar på möjligheterna att förbjuda även andra artister inom sina gator, exempelvis sådana som står som statyer och som brukar samla en beundrande massa framför sig.

Förbudet och förslagen till vidare förbud får mig att reflektera över vem staden är till för och vad det offentliga rummet ska användas till. Många kommunpolitiker i Göteborg, framför allt de med betongblå och betongröd färg, är stolta över evenemangsstaden Göteborg. Den där man bygger gigantiska komplex på Göran Johanssonstraße (även kallat evenemangsstråket) som effektivt dödar stadslivet. Eller där man spärrar av delar av staden ex framför Operan eller, som nu under sommaren, Bältespännarparken och tar betalt för att folk ska få gå in och passivt konsumera evenemanget.

Själv vill jag hellre se vardagsrummet Göteborg. Jag vill ha en stad där jag tvingas dela utrymme med både folk och företeelser som stör mig, för det är mångfalden som gör staden. En stad där invånare och besökare kan vara både åskådare och producenter Några kan utöva musik, gatuteater eller andra kulturyttringar och andra uppleva dessa. Jag vill ha en stad som det inte kostar pengar att besöka, där folk kan sitta och umgås utan att vara tvungna att betala fika för att få någon sittplats. Min upplevelse är att Göteborg inte alls är mest känt för alla evenemang, utan för att det är så himla trevlig stämning på stan. Denna stämning går förlorad om vi förbjuder allt impulsivt som kan upplevas som störande, medan butikskedjorna får fortsätta paradera ut musik ur gatuvända högtalare och ropa ut reklambudskap i hela det offentliga rummet.

Jag är mycket glad för att det var så otroligt många som trotsade förbudets första dag genom att liva upp stan med sin härliga musik och jag är hyfsat glad över att den gröna gruppen inte alls var enade när de röstade igenom förbudet, utan att flera av våra fullmäktigeledamöter stod på den fria kulturens och den välkomnande stadens sida.

Här finns masa länkar till annan media om ämnet.

Stoppa Marieholmstunneln

2009-06-20T11:51:00.003+02:00

Förra helgen hade jag och min partikollega i Byggnadsnämnden in en debattartikel i GT. Så här löd den:

DEBATT/MARIEHOLMSTUNNELN. Därför säger MP nej till en ny älvtunnel

Det har talats mycket om miljön den senaste tiden och nästan alla har insett att klimatkrisen är nog så viktig som både finanskris och jobbkris. En mycket stor andel av våra koldioxidutsläpp, ungefär en tredjedel, kommer från trafiken. För att minska koldioxidutsläppen måste vi minska utsläppen från bilar och lastbilar. I en debattartikel i Dagens Nyheter kritiseras stadsplanerarna för att de tror att "buller och luftföroreningar är problem av det slag som man väntar sig att den tekniska utvecklingen skall lösa". Vidare menas att man måste prioritera kollektivtrafiken framför bilarna, inte minst med tanke på att många inte har råd med en bil. Denna debattartikel är skriven redan på 1960-talet, då massbilismen byggdes in i stadsplaneringen och grunden för dagens pendlarsamhälle lades. Argumenten känns igen från dagens samhällsdebatt. Tron på "Den Nya Tekniken" i form av miljöbränslen eller bränslesnålare bilar var lika levande på 60-talet som den är i dag, men tekniken har låtit vänta på sig.

Utsläppen från biltrafiken har tvärtom bara ökat sedan 1960-talet. Det är dags att göra något mer än att sitta i bilköerna och vänta på den nya tekniken som kommer alltför långsamt. Forskning på området visar att ett utbyggt vägnät inte leder till mindre trängsel, utan till ökad trafikmängd, mer utsläpp och lika mycket trängsel som tidigare.

Vi måste i stället prioritera kollektivtrafik, cyklister och fotgängare i varenda bygg- och vägprojekt. Staten och EU måste sluta subventionera bilvägar och i stället lägga allt fokus på spårbunden trafik. I Göteborg måste vi stoppa de vansinniga planerna på en biltunnel i Marieholm och i stället bygga ut spårvägsnätet, införa trängselavgifter, samt inrätta bussfiler i Tingstadstunneln. Vi i Miljöpartiet de gröna säger nej till Marieholmstunneln och vill i stället prioritera de miljövänliga trafikslagen.

MARTIN JONESKÄR
EMMALI JANSSON
Martin Joneskär och Emmali Jansson är båda miljöpartister och sitter i
Göteborgs byggnadsnämnd.

Från GT 090613

Får vi plus 100%?

2009-06-07T17:51:00.005+02:00

Om några timmar stänger vallokalerna och vi Miljöpartister känner oss som ena riktiga segrare i år. Det är många som vill lägga sin röst för klimatet, mänskliga rättigheter och ett mer demokratiskt EU. De stora frågorna på kvällens gröna valvakor kommer att vara om vi dubblerar oss jämfört med 2004 års EU-val och om vi kommer lyckas få hela tre mandat?

Statsvetaren Henrik Oscarsson spår att vi kommer lyckas med båda två och med tanke på vilken otroligt härlig känsla det har varit i valstugorna känns det inte alls omöjligt. Vi ses i Poseidon i natt.

Tre skäl till att rösta grönt

2009-06-06T09:43:00.002+02:00

I morgon är EU-valets sista dag. För min del finns det en massa skäl att rösta grönt. Här kommer mina viktigaste:

Miljön. Här finns ett organ där flera länder samarbetar. Vi måste använda EU till miljöfrågor. Kämpa för att få ner utsläppen och minimera kemikalieanvändandet. Miljöpartiet vill att EU ska bygga järnvägar i stället för motorvägar (år 2001 byggdes inom EU 10 ha väg varje dag, absurt). EU borde sluta forska på kärnkraft och fossila bränslen och i stället utveckla alternativa energikällor. Dessutom borde enskilda länder tillåtas att ha en strängare miljöpolitik än EU-normen utan att det förbjuds för att det klassas som handelshinder.

Internationell handelspolitik. EUs jordbrukssubventioner, exportstöd och handelstullar är ett effektivt sätt för EU att sko sig själva på fattiga länders bekostnad. Det kostar pengar för bönder i fattiga länder att sälja sina varor till oss, medan våra egna bönder får subventioner från EU. Dessutom får EUs bönder pengar i form av exportstöd när de exporterar sina varor och kan därmed enkelt konkurrera ut fattiga bönder på världsmarknaden. Dessutom har EU slutit fiskeavtal med en del länder i Afrika, vilket innebär att EUs fiskeflotta fiskar ut all fisk från Afrikas kuster och gör deras egna fiskare arbetslösa, varav några därför har gått över till piratlivet. Miljöpartiet vill riva murarna och lägga om jordbrukssubventionerna till småskaliga och ekologiska jordbruk. Vi vill också att EU upphör med att fiska ut Afrikas vatten. Vi vill ha en handelspolitik som är rättvis även för fattiga länder.

Asylpolitik. EU kommer antagligen, mot Miljöpartiets vilja, att få en gemensam asylpolitik de närmsta åren. Vi är oroliga för att den kommer att bli mycket sträng, att Berlusconi får sätta normen för hela EU. Miljöpartiet vill kämpa för att EUs asylpolitik ska vara så öppen och generös som möjligt. Vi vill också att EUs norm ska ses som ett minimum, men att enskilda länder ska få ha en mer öppen asylpolitik.

Två gånger tvåsiffrigt

2009-05-31T21:58:00.003+02:00

I de två senaste mätningarna, två dagar i rad har Miljöpartiet fått tvåsiffriga tal i opinionsmätningarna. Det är så peppande och det känns inte sämre av att det finns massa trevliga väljare som frågar oss om intressanta frågor i valstugorna. Nu är det en vecka kvar. Glöm inte att rösta grönt senast den 7e juni.

Kom med i den gröna rörelsen

2009-05-26T22:38:00.003+02:00

Idag har Miljöpartiet fått över 9 900 medlemmar. Vill du bli den tiotusende medlemmen?

Klicka vidare till vår superenkla medlemsvärvarsida (knappen ovan) och vara med att skicka minst två gröna parlamentariker till Bryssel.

Vill du dessutom göra något aktivt? Kontakta den lokala mp-avdelningen och kolla om de har valstuga, bokbord eller annat på gång? En annan mycket viktig och uppskattad uppgift är att dela ut valsedlar i vallokalerna den 7e juni. Din lokalavdelning vet var det behövs mest!

Pinsamt Piratpartiet

2009-05-22T17:35:00.005+02:00

Jaha, nu har Piratpartiet gjort bort sig genom att själva övervaka folk. En företrädare för Piratpartiet smygfilmar en valförrättare i Botkyrka som tydligen inte fått tillräcklig utbildning av sin chef, utan trodde att de inte behövde ta hand om Piratpartiets valsedlar. Piratpartiets företrädare smygfilmar när han skäller ut valförrättaren och hotar med fyra års fängelse för valfusk. Personens ansikte figurerar i filmen som lagts ut på YouTube.

Jag vet inte vad som är Piratpartistens syfte med tilltaget. Statuera exempel? Visa handlingskraft? Bygga upp en offerroll? Vad vet jag. Men, att smygfilma en tjänsteman, speciellt som valförrättare är ett mycket tillfälligt uppdrag och sprida till en allmänhet med mob-mentalitet (om man läser kommentarerna på youtube) tycker inte jag är att värna om integriteten.

Självklart ska vallagen upprätthållas, men ett bättre och trevligare sätt hade varit att hoppa på ansvarig chef, eller ta en trevlig och öppen kontakt med valförrättaren. Eller göra som F! som tagit kontakt med valförrättare samt tagit upp frågan i media utan att hänga ut enskilda personer. Jag hoppas på att resterande Piratpartiet snart tar avstånd från filmandet.

Läs förresten gärna även Tomas Melins blogg om samma händelse.

Jag väljer att inte länka till filmen, men den är alltför lätt att hitta på youtube om någon är intresserad.

Igångsparkad valrörelse

2009-05-20T20:52:00.003+02:00

Idag började förtidsröstningen, vilket jag firade med att få så bråttom till bussen att jag inte hann rota fram röstkortet bland all post. För alla som vill förtidsrösta i Göteborg, finns här en länk till alla ställen där man kan rösta. Själv tänkte jag ta mig till Olskrokstorget på fredag.

Dagen har jag spenderat i valstugan på Järntorget. Det är alldeles fantastiskt vad många som vill rösta på oss eller som åtminstone tycker att vi är bra. Valtemperaturen blir bara varmare och varmare. Det är bara störigt när andra partier tar upp valfrågor som inte hör hemma i EU-parlamentet. Sossarnas enda valfråga är "jobben först", fast arbetsmarknadspolitiken är en nationell angelägenhet. Och Folkpartiet tjafsar om att införa euron fast vi nyligen har en folkomröstning och det är en fråga för det enskilda landet, inte parlamentet.

Ni har väl inte missat Miljöpartiets reklamfilmer (som inte ska visas på TV) där EUgene Bryssel lagar mat. Detta apropå att EU fiskar upp fisken utanför Afrikas kuster, vilket raderar både mat och arbetstillfällen där. Passa gärna på att kolla in KDs och FPs reklamfilmer, de är så intetsägande att de kan inte annat än att gynna oss.

gamla hus och nya funktioner

2009-05-12T21:37:00.003+02:00

Idag har jag varit och sett ett alldeles fantastiskt exempel på hur gamla hus kan byggas om till att rymma helt nya funktioner. Jag har varit på Viskastrandsgymnasiet i Borås och försökt få dess elever att gilla Miljöpartiet. Men det mest slående, förutom hur otroligt trevliga alla elever var, var ändå husen. Minst fyra gamla industribyggnader som blivit ihopbyggda med luftiga korridorer och uppehållsrum, men med bibehållna fasader. De olika husens gamla fasader fanns alltså bevarade fast som inomhusväggar.

Jag hittade tyvärr ingen bra bild på detta, men denna visar iaf lite grann...

Jag tänkte osökt på ett annat gammalt textilfabriksområde som med hjälp av lite renovering och ombyggnation blivit ett kreativt center, nämligen M50 i Shanghai som numera rymmer akritektkontor, galleri, ateljéer mm.

Förhoppningsvis kan dessa goda exempel leda till att vi mer och mer inser att rivning inte är en lösning, utan att det funkar bra med lite omarbetning.

MP tredje störst. Igen!

2009-05-10T22:58:00.003+02:00

Ny Sifoundersökning visar att det går bra för oss gröna. Det är sjukt peppande att se att vi nu är tredje största parti och att vi skulle knipa två härliga mandat i EU-parlamentet med våra härliga 7,9%. Det är inte orealistiskt med ett tvåsiffrigt valresultat, vilket tidigare har varit en hopplös önskedröm. Om vi får hela 100% så kommer ju tom jag in i parlamentet...

Miljöpartiet och integration i den fysiska bebyggelsen

2009-05-07T09:31:00.002+02:00

En liten artikel i Göteborgsposten den 5e maj har rubriken "Bygg rätt för att få blandad stad". Det är vi i Miljöpartiet som ville avbryta arbetet med att bygga ett villa- och radhusområde i Rösered, strax utanför Angered. Då andra kan tycka att det är positivt med villor i "Nordost" gör vi i Miljöpartiet en djupare analys av vad som är integrerande bebyggelse och vad som inte är det. Vi menar att bebyggelse kan vara segregerande på en lägre nivå än på stadsdelsnivå. Även om ett villaområde ligger nära ett höghusområde med lägre inkomststatistik, betyder det inte att villaområdet är ett integrerande element.

Rösered ligger avskilt från både Angered och Gårdsten med bl.a. Angeredsvägen och Rävebergsvägen som barriärer. Vi hade velat att det även inom Rösered skulle byggas flerfamiljshus, men då den åsikten inte vann gehör vill vi hellre avbryta planerandet. Att den planerade bebyggelsen ligger långt från kollektivtrafik gör inte valet svårare.

Miljöpartiet i EU om miljön

2009-05-06T22:48:00.002+02:00

Haha, nu är det även sagt på DN debatt. Miljöpartiet ÄR bäst i EU på miljöpolitik. De andra partierna kan säga vad de vill, men moderaternas miljöpolitik går ändå ut på att tillåta långa lastbilar och ha ett gemensamt luftrum för flyg (vilket visserligen ger lite mindre utsläpp per resa, men också ökar kapaciteten till fler flyg). Miljöpartiet har prioriterat miljön i 20 år, de andra har knappt lärt sig att stava till koldioxid (Fredrik Reinfeldt har till och med så svårt att uttala det att han brukar säga SeOTvå).

Miljöpartiet och upphovsrätten

2009-05-03T19:19:00.003+02:00

Med anledning av de senaste opinionsundersökningarna där Piratpartiet får mandat i EU-parlamentet, vill jag reda ut Miljöpartiets politik i upphovsrättsfrågor och övervakningssamhället.

Att kulturskapare ska få betalt för sina verk, tycker vi är självklart. Vi tycker alltså om upphovsrätten. Vad vi inte tycker om är att samhället kriminaliserar de som laddar ner upphovsrättsskyddat material. Att domen mot The Pirate Bay är helt absurd tror jag de allra flesta Miljöpartister tycker. Det finns olika sätt för kulturskapare att få betalt för sina verk. Om producenterna själva vill, kan verken spridas fritt och inkomsterna komma från uppträden mm. Om inte detta skulle funka, vilket det ju uppenbarligen inte gör, kan man skapa ett finansieringssystem, ex att bredbandskunder betalar en avgift som ökar med större bandbredd. Det finns säkert flera olika förslag på olika finansieringssystem.

Vår nuvarande EU-parlamentariker Carl Schlyter och Miljöpartiets riksdagsgrupp, framför allt vår ansvarige för frågorna, Lage Rahm, jobbar stenhårt med integritetsfrågorna. Vi vill i största allmänhet minimera integritetskränkningar, oavsett om det handlar om övervakning på internet, övervakningskameror eller dataregister.

Med Miljöpartiet får man, liksom med Piratpartiet, en bra politik gällande övervakning, upphovsrätt och integritet. Men en röst på Miljöpartiet garanterar dessutom en röst för klimatfrågor, mänskliga rättigheter, reformerande av EUs jordbrukssubventioner, demokratisering av EU, positiv inställning till Turkiskt medborgarskap med mera, med mera. Detta kan inte Piratpartiet garantera.

Filmen är producerad av Carl Schlyter.

Takanvänding, integration och bostäder i city.

2009-04-21T13:40:00.002+02:00

Idag har det varit ännu ett byggnadsnämndsmöte. Det var inte många kontroverser, men jag tänkte berätta lite om de frågor som vi i Miljöpartiet agerade i.

För det första så var det numera långköraren angående en takterass i Linnéstaden. Vår hållning har varit att det är super om man kunde få lite mer nytta av stadens tak än att "bara" hålla undan regn och hålla inne värme. Att fasaden skulle förvanskas har vi inte sett som ett större problem, eftersom det är en viktig funktion som läggs till och att staden måste tillåtas vara dynamisk. Inte minst som att vi vill bygga tätt, är det ju ypperligt att få lite extra vistelseyta på stadens tak.

När det nu kom till kritan så röstade vi avslag till ärendet, eftersom ett annat parti la ett yrkande som vi tillsammans ändrade lite i och sedan anslöt oss till. Så nu har stadsbyggnadskontoret fått i uppdrag att utarbeta en policy för hur man kan använda taken, dels med avseende på terasser, men även för gröna tak. Vi tror att det kan bli lyckat, främst för de boende i huset, men även för luftkvaliteten, att kunna ha växtlighet på taken. Vi får hoppas att vi inom några år får uppleva ett mer effektivt nyttjande att alla dessa hektar tak som finns i staden.

Ett ärende där vi absolut inte fick något gehör var i frågan om att bygga ut villaområdet Rösered med fler villor. Miljöpartiets hållning är att det inte räcker att Rösered ligger i det flerfamiljstäta "nordost", utan att integrerande åtgärder måste ses på en mindre skala än på stadsdelsnivå. Hur kopplingarna mellan områden ser ut är viktigt samt att det finns naturliga stråk och så vidare. Samma debatt har vi tidigare haft när villaområden i Gunnilse och Olofstorp ska bebyggas med ytterligare villor, fast där är kopplingarna mellan villaområdena och lägenhetsområdena änu sämre.

Slutligen har vi haft några glädjande ärenden med fler bostäder i city. Roligast, tycker jag, är att ett kontorshus i det superdöda Kronhuskvarteret ska livas upp med lite bostäder.

Marit fattar ingenting

2009-04-18T10:19:00.003+02:00

Idag kom ännu ett tecken på att Folkpartiets bondmora och blivande EU-parlamentariker inte ens har greppat basfakta om det här med världssvälten. Att påstå att vi borde sluta med ekologisk jordbruksproduktion för att alla ska kunna äta sig mätta är bland det mest korkade man kan säga. Marit verkar inte ha greppat problemet, varför många svälter och inte heller verkar hon ha insett hur destruktiv konventionell odling är för både marken och för bönder.

Det saknas inte mat i världen. Maten är ojämnt fördelad. Vi i rika delen av världen både äter mer än vad vi behöver och vi slänger mat helt i onödan. Dessutom köper EU upp och lagrar tusentals ton med smör och mjölkpulver för att säkra höga matpriser så de egna bönderna ska hållas glada.

Den bästa nationalekonomiska bok jag läst (vilket iofs inte är så många), de Vylders Utvecklingens drivkrafter, pekar på att livsmedelsproduktionen brukar vara normal inom ett land som drabbas av svältkatastrofer. Svälten orsakas då av andra faktorer, exempelvis politisk instabilitet, som gör att maten inte distribueras till alla som behöver den.

Ett jordbruk som bygger på konstgödsel och bekämpningsmedel kan vara en dyr hisotria för fattiga bönder. Konstgödsel görs på olja och som bekant blir oljan dyrare. Dessutom läcker farliga bekämpningsmedel ut i dricksvatten och gör folk som inte har råd med bra reningsverk sjuka.

Det finns många saker som borde göras för att ingen ska behöva svälta, men att vända den ekologiska produktionen ryggen är bland det dummaste förslaget som finns. Vad som i stället borde göras är att ändra på EUs politik (ta bort jordbrukssubventionerna, riv tullmurarna, ta bort exportstöd etc). Att arbeta för att demokratisera världen tror jag är en av de bästa åtgärder mot världssvält. Jag är övertygad att maten kommer fördelas jämnare om världen vore mer demokratisk. Om det skulle visa sig att det någon gång i framtiden faktiskt saknas mat i välden, ja då kan man ju också minska köttproduktionen, börja odla mer i villaträdgårdarna eller varför inte utanför den lokala kyrkan.

kan långa lastbilar och motorvägar för flygplanen rädda miljön?

2009-04-08T22:01:00.003+02:00

I Moderaternas så kallade "Europaplattform" står det hur de tänker sig att transportsektorn ska bli miljövänligare. Två förslag får mig till att undra om någon skämtar eller om Moderaternas miljöpolitik faktiskt är så extremt tam. Vad Moderaterna vill göra för miljön är att skapa motorvägar i luften och ha längre lastbilar. Med tanke på att transportsektorn har ökat sina utsläpp och mer eller mindre ätit upp de utsläppsminskningar som andra sektorer åstakommit, borde det göras mycket mer inom transportsektorn än att låta flygplanen flyga rakare sträckor och låta lastbilarna vara längre.

I deras transportavsnitt står inte ett knyst om att EU subventionerar flyget för mycket, bygger för många bilvägar eller borde satsa mer på att transportera gods via järnväg eller båt.

Det kan inte bli tydligare än så här att Moderaternas påstådda miljöpolitik är ord helt utan innehåll. Vilket skämt.

Vänstern börjar bli desperata inför EU-valet

2009-04-03T11:01:00.003+02:00

I dagens GP gör vänsterpartisten Eva-Britt Svensson lite lama försök att svartmåla Miljöpartiet och vår EU-politik. Jag tror att hon börjar bli desperat, men inte hittar något med oss som är riktigt dåligt och går då på småsaker. Hon börjar med att säga att hon håller med oss om det mesta och det låter ju trevligt. Därefter försöker hon polemisera och påstå att Miljöpartiet säger sig vara EU-kritiska i Sverige, men är EU-federalister i Bryssel. Detta genom att peka på att det i Europeiska gröna partiets (EGP) valmanifest, som vi antog i Bryssel i helgen, står att 1) EGP vill att en andel av parlamentarikerna ska väljas på en unions-lista (alltså inte för respektive medlemsland), 2) att parlamentet ska kunna föreslå nya lagar och 3) att vi vill kunna ha folkomröstningar för hela unionen.

Jag vill här bemöta dessa tre påpekanden. För det första är det ingen hemlighet att det svenska gröna partiet hör till de mer EU-negativa i den gröna gruppen. De andra gröna partierna är generellt sett betydligt mer positiva till EU som politiskt organ, även om vi oftast håller med varandra i innehållet av politiken. Däremot är inte våra svenska parlamentariker bundna till den politik som EGP har, eftersom gröna gruppen i parlamentet inte har någon stark partipiska. Den EU-politik som vi i Miljöpartiet står för nu i valrörelsen är också den som våra EU-parlamentariker kommer att stå för i parlamentet.

För det andra skulle jag vilja bemöta innehållet i de tre politikområdena som Eva-Britt försöker utmåla som EU-federalistiska.
1) Att en andel av parlamentarikerna ska kunna väljas på en transnationell lista behöver inte vara alldeles fel. Jag kanske tycker att en Miljöpartist i Storbritannien är superbra och vill rösta på hen, så varför inte?
2) Att parlamentet ska kunna föreslå nya lagar är ett sätt att demokratisera EU. I dagsläget är det kommissionen, som ju är extremt långt ifrån folkvald, som har initiativrätten till nya lagar, medan parlamentet mest kan säga ja eller nej. Eftersom parlamentet är de enda folkvalda inom EU, vill vi ge dem mer makt på bekostnad av kommissionen.
3) Slutligen, att kunna ha folkomröstningar för hela EU är också ett sätt att försöka demokratisera EU. När nu EU finns som politiskt organ och vi är med där, ska vi göra det så bra och demokratiskt som möjligt.

Eva-Britts lama försök till trots, Miljöpartiet de Gröna är fortfarande The Shit när vi ska rösta den 7e juni.

nu får alla gifta sig!!!

2009-04-01T16:17:00.003+02:00

Kollade precis på riksdagens webb-tv när riksdagen äntligen röstade för en könsneutral äktenskapsbalk. Det var ju på tiden. De där konservativa kristdemokraterna har blockat lagen länge nog med sina pseudo-argument om att man inte borde kalla det för äktenskap och annat tjafs.

Miljöpartiet i Göteborgs vigselförättare Thomas Martinsson har redan bokat in en regnbågsfärgad bröllopsnatt när lagen träder i kraft första maj. På natten kl 00-01 kommer han att viga de par som har väntat på den könsneutrala äktenskapsbalken. Mer om detta finns att läsa här.

Grön invasion av eu-parlamentet

2009-03-28T14:33:00.002+01:00

Jag ar i Bryssel pa europeiska gronas kongress. Hela stora plenisalen i eu-parlamentet ar smockat med miljopartister fran storre delen av europa. Den stora fragan pa kongressen ar ett gemensamt valmanifest. Det marks tydligt att de andra grona partierna ar mer eu-kramande an vad vi fran Sverige ar, men det ar harligt att se hur lika innehallet av var politik ar. Det ar manskliga rattigheter pa riktigt, karnkraftsmotstand, miljoteknik och stopp pa de galna jordbrukssubventionerna. Det kanns verkligen som att de grona ar helt ratt val den 7e juni.

utvecklad stadspolitik

2009-03-22T22:24:00.002+01:00

Har idag träffat Miljöpartiets representanter i byggnadsnämnden i Malmö och Stockholm. Det var mycket intressant att höra hur stadsutvecklingen ser ut i de andra storstäderna och vad de möter för problem och möjligheter. Ämnen som vi behandlade var hur vi kan undvika stora likformade områden och urban sprawl (att staden brer ut sig på stora ytor, bland annat via villamattor), hur vi kan kompletteringsbebygga i redan befintliga områden på bästa sätt med mera. Ett problem som vi alla upplevde är att det ofta är stora markanvisningar som går till de stora byggbolagen. Vi såg, inte alls oväntat, alla också medborgardeltagande och demokrati som viktiga ingredienser i ett bra stadsbyggande. Vidareutveckling kommer.

EU idkar inte frihandel!

2009-03-18T15:21:00.003+01:00

Jag vet inte hur ofta man hör åsikten att EU är ett liberalt frihandelsprojekt. Jag ser snarare EU som ett område fyllt av protektionism och planekonomi. Allra tydligast blir detta inom jordbrukssektorn. Nästan hälften av EUs pengar går till jordbruket, till att bygga upp berg av socker och smör för att säkerställa inkomsten för EUs bönder. Överskott dumpas sedan på världsmarknaden, vilket slår ut bönder i fattiga länder.

Till råga på allt tillämpar EU så kallad tulleskalering, att ju mer processad en vara är, desto högre tull genererar den. Det betyder att fattiga länder, som i och med kolonialismen har en historia som råvaroexportörer, får svårare att sälja färdigt kaffe eller chokladkakor. Eftersom tullen är lägre på råvarorna kaffe- och kakaobönor, processas varan inom EU och större delen av vinsten för varan stannar därmed innanför unionen och kommer inte fattigare världen till gagn.

Inget av detta är frihandel och inte heller speciellt trevligt.

Nummer fyra på Miljöpartiets EU-lista, Ulf Holm, berör en del av detta i Europabloggen.

Stadsnära odlande, projekt Stadsjord

2009-03-11T20:36:00.003+01:00

I Högsbo var det idag gris-release utanför kyrkan, precis bakom Axel Dahlströms torg. En tidigare mycket tråkig gräsplätt blev befolkat av tre grisar som i två månader ska böka runt och därmed bereda marken (äta gräs och rötter samt vända på jorden) för att boende i området ska kunna odla mat där. Detta är ett projekt med massa positiva dimensioner, där jag tycker att själva matproduktionen är sekundärt. Jag är övertygad om att det är bra rent socialt att odla tillsammans och dessutom kan de bli en mötesplats för boende i området. Idag, när grisarna släpptes ut i hagen, var det gissningsvis uppåt hundra personer på plats och dagisbarnen var överförtjusta.

Jag hoppas att fler hitills outnyttjade och tråkiga gräsplättar ska kunna användas mer intensivt i kommunen. Hade jag inte varit så lat hade jag gärna själv gjort nåt åt den trista gräsmattan nedanför min balkong.

Mer om detta finns hos Göteborgsposten och Svenska kyrkan, som är en av aktörerna i projektet Stadsjord.

EU och föräldraförsäkrningen

2009-03-09T16:43:00.004+01:00

På min ständiga källa till vishet, dn.se, står det idag att läsa att EU diskuterar ett förslag till föräldraförsäkring, som för Sveriges del skulle kunna innebära att mamman blev tvungen att ta ut ledighet som idag pappan kan ta ut. Sven-Otto Littorin kommenterar med att :"I grunden är det nog med goda intentioner som kommissionen har kommit med detta direktiv. Problemet är bara att man inte har tänkt hela vägen ut. Båda föräldrarna ska ha rätt att bestämma över föräldraförsäkringen, säger Sven Otto Littorin från Bryssel."

Själv undrar jag vad 17 EU har med föräldraförsäkringen att göra överhuvudtaget.

Även Fredrik Frangeur undrar detta...

Donera ägg som extraknäck?

2009-03-08T21:06:00.002+01:00

Få 7000 dollar för att dela med sig av sina ägg? Det är tydligen vad man får i USA, landet där man kan tjäna pengar för det mesta. Om detta var det idag ett reportage i Rapport, där en kvinna donerade ägg för att kunna betala hyran. Vad ska man tycka? Är det per definition fel att tjäna pengar på att ge med sig av sin kropp (för medicinska ändamål)?

För två år sedan delade jag själv med mig av mina ägg. Jag planerade ändå inte att använda dem på några år och varför kasta bort dem när andra är i desperat behov?! Rent spontant skulle jag nog inte vilja göra en så idealistisk handling som att genomgå hormonbehandlig, ultraljud och ge andra en möjlighet att få barn, bara för att tjäna lite extra pengar.

Kvinnodagen, broar och vindkraftverk

2009-03-08T19:06:00.003+01:00

Internationella kvinnodagen spenderade jag med att sitta ordförande på Miljöpartiet i Skaraborgs årsmöte. På vägen till mötet åkte jag E6an på Hisingen och fick se en härlig vy över det stora nya vindkraftverket i Gårdstensbergen. Maffigt var det första ord som jag kom att tänka på när jag såg det. Maffigt på ett härligt sätt. Med hjälp av fler vindkraftverk kan vi lättare strunta i att bygga de däringa idiotiska kärnkraftverken som borgarna öppnat upp för.

Jag såg också en båt som fraktade timmer uppför Göta älv och kom att tänka på gång- och cykelbron som förhoppningsvis snart ska börja byggas i stan. Fraktbåten skulle då, om den inte ersattes med en lägre pråm, få gå på älven i samband med en av de 10-12 öppningarna som gång- och cykelbron skulle få göra. Vinsten för cyklister, fotgängare, och inte minst för Norra älvstranden, hade varit så himla stor med en bekväm (alltså låg) bro.

Nybyggnation i Johanneberg

2009-03-05T22:23:00.004+01:00

Så var det dags för Byggnadsnämnd igen. På tisdag. Det är ovanligt få ärenden som behandlas och det mest spännande (minst ospännande?) den här gången skulle jag vilja säga är detaljplanen om bostäder och handel i Johanneberg. De funktionalistiska hus-i-park ska få tillskott med tre nya hus. Även kontor och handel ska få plats i husen, vilket ju är bra. Bilden nedan visar hur White tänker sig att husen kan se ut om här hämtad från gestaltningsprogrammet som borde kunna hämtas på kommunens hemsida, men jag hittar den inte där.

Vi brukar lobba för att få in flera olika funktioner i ett område (gärna i ett och samma hus). Det blir så lätt tråkigt när folk bara bor i ett område och inget annat händer där, något en vän som flyttat till Flatås (vid Marklandsgatan) har fått erfara.

Ett annat ärende rör en bostadsrättsförening på Övre Husargatan som vill bygga ett soldäck. Kontoret föreslår avslag. Intressant är om man kan använda stadens många tak till något, om det är önskvärt och i så fall till vad och hur.

Är du hellre en hora än en gris?

2009-03-03T18:02:00.001+01:00

Läste idag på dn.se att killen som grymtade åt en polis i december får 200 kronor i böter. Den senaste tiden lär ju inte polisens förtroende ha ökat med tanke på naken-vapen-foton, rasistuttalanden i Rosengård med mera. Nu är det ju visserligen inte polisen som bestämmer straffet på 200 kronor, utan tingsrätten (där för övrigt nämndemän, som jag är ibland, har tre av fyra röster), men jag tror knappast att denna dom gör att polisen får bättre anseende.

Jag vill även lyfta fram en iaktagelse från försvararen: "Det är helt okej att säga hora till en tjej i skolan men inte gris till en polis". Återigen blir vi påminda om hur rättsväsendet sällan står på tjejers sida.

Även svensk vapenexport dödar

2009-02-27T15:55:00.003+01:00

Idag kan man på dn.se läsa om hur svenska banker ökar sitt aktieinnehav i företag som tillverkar vapen, bland annat klusterbomber och kärnvapen. För en fredshetsare (för att sno en annan grön eu-kandidat, Akko Karlss ons, uttryck) som mig känns det tufft att vara kund i en sådan bank. När de privata företagen inte frivilligt skippar de uppenbart oetiska investeringarna, får man som konsument ta saken i egna händer. Som tur är har jag redan gjort mitt val och fört över mina sparpengar till Ekobanken i stället. Så det är bara den lilla ruljansen som blir på lönekontot som krigskramande Swedbank kan tjäna pengar på.

Värre är det när det är svenska staten som skor sig på andra människors lidande. Jag tänker bland annat på den senaste vapenreklams-expeditionen i Indien, där Sverige försökte sälja in sina Jas-plan och därmed tjäna lite stålars på bland annat lidande i Kashmir. Även svensk vapenexport dödar.

Varför borgarna ogillar studenter…

2009-02-26T18:17:00.002+01:00

… är en fråga jag ibland funderar över. Idag blir den återigen aktuell i och med förslaget om att begränsa rätten till studiemedel till fyra år, plus två villkorade år. Detta är ytterligare ett i leden av borgarnas förslag på hur skolan ska göra så likriktad och stram som möjligt. Man ska från unga år stressas av betygshets, gärna komma in på elitskolor och numera välja en utbildning på universitetet och sedan se till att hålla sig fast vid den.

Jag undrar om jag hade fått studiemedel nu om dagens studiemedelssystem hade sett ut så. Med strökurser i nationalekonomi och statsvetenskap som sedan utvecklades till en pol. kand. hade jag kanske inte i höstas fått byta spår och satsa på en kandidat i kulturgeografi. Att kunna komma på att jag vill byta inriktning i mina studier, eller för den delen ha rätt att misslyckas och komma igen, är något som nu kan komma att bli svårare. Eller som vår riksdagsledamot Lage Rahm idag säger på dn.se: Man riskerar att slå ut människor från utbildningar eller låsa in dem i utbildningar om den studerande gjort felaktiga val och behöver byta utbildning.

Nä, Miljöpartiets skolpolitik bryr sig mer om studenten och det livslånga lärandet. Vi ser inte på skolan som en produktionsenhet med input villrådiga ungar och output färdigstöpta enkelspåriga yrkesverksamma vuxna.

EU-kandidater släpps lös på MP-kansliet

2009-02-21T20:34:00.000+01:00

Denna helgen är det kurs för kandidaterna på Miljöpartiets EU-lista. Det är väldigt intressant att träffa alla andra kandidater och diskutera valrörelse, strategier, våra frågor och allt annat. Ett litet axplock av allt som kommit fram idag är att EU inte oväntat lägger mycket mer pengar på bilväg än på järnväg och att EU i torsdags beslutade att EUs försvar ska bygga på både konventionella vapen och på kärnvapen! Yep, nu ska EU bli kärnvapenunion (om vi nu inte redan varit det så smått, minns ju Frankrikes provsprängningar i Stilla havet).

Upprördheten var även stor bland kandidaterna över mekanismen Climate Development Mechanism (CDM) som innebär att rika länder som har åtagit sig att minska utsläppen med 20% kan räkna hem investeringar som gjort i u-länder, för att slippa ta på sig ansvaret hemmavid. Tyska tunga industrin kan alltså fortsätta med sina stora klimatutsläpp om deras regering bara gör lite billiga investeringar i ett fattigt land. Självklart ska man bidra med klimatåtgärder över hela jorden, men vi i den rika världen har släppt ut avgaser alldeles för länge nu och ska inte tro att vi kan fortsätta med det om vi sätter katalysatorer på alla kinesiska bilar.

Backaplan goes centrum

2009-02-17T20:42:00.004+01:00

Ett av de 45 ärendena (ovanligt få faktiskt) på dagens byggnadsnämnd handlade om en detaljplan för handel mm på Backaplan. Hela Backaplan ska förnyas och bli Hisings city, så att säga. Det betyder att Coop med flera ligger där nya kulturhus, bostadskvarter och cityhandel ska byggas och Coop behöver därför flyttas en liten bit. För att få nya Coop och den andra handeln att få sådan city-lik karaktär som möjligt yrkade jag på att det skulle vara kvartersstruktur, att p-däck i gatunivå ska undvikas och att försöka få bostäder uppepå. Hela nämnden gick med på det, så nu ser jag fram emot att få se resultatet.

För övrigt så antogs detaljplanen för Askims torg, så när det bara vunnit laga kraft kan det börja byggas där. Förhoppningsvis kan det rädda torget från stora torg-döden.

Förtätning och grönområden

2009-02-15T13:13:00.005+01:00

I en kursbok på kulturgeografin, Den motsägelsefulla staden, behandlade ett kapitel behovet av grönstrukturer i staden. Kapitelförfattaren menar att det är hälsosamt och nyttigt med natur, vilket ju många forskningsprojekt har kommit fram till. Däremot verkade den här personen inte se några andra perspektiv av staden, utan drog till med åsikten att det allra bästa vore om det fanns så mycket natur att alla boende i staden kan åka skidor från direkt utanför dörren. En stad med så mycket naturområden, tror jag knappt skulle kunna definieras som stad.

Sedan har vi andra motpolen, där utglesningen av staden är det värsta som finns, både socialt och miljömässigt. Att bo glest med mycket natur runt husen gör att det blir långa avstånd och därmed bilberoende, tomma gator och nedgående näringsliv. Den utspridda staden tar upp mycket plats, ofta jordbruksmark som i och med stadsbebyggelsen ersätts med mindre värdefull natur i form av lite träd och gräsmattor mellan husen.

Heta trenden för tillfället är den täta staden. Den täta staden där verksamheter frodas, mycket ligger på promenadavstånd och det bor så många per ytenhet att stadsrummet blir levande. Däremot behöver inte det per definition betyda att grönstrukturen försvinner. I den täta staden finns det också utrymme för parker och natur som utnyttjas intensivt som kolonilotter, umgänge eller ekologiska funktioner, såsom dagvattenrening eller koldioxidfällor.

I Miljöpartiet i Göteborg har vi sagt att vi inte vill tulla mer på grönområdena för att bygga hus och när man ändå gör det (vi är ju inte i egen majoritet) så bör grönområdet ersättas inom nära avstånd. Däremot gillar vi när man bebygger gammal industrimark, parkeringsplatser eller dylikt. Ett spännande exempel för tillfället är Askims torg som, om detaljplanen antas på Byggnadsnämndsmötet på tisdag, ska förtätas genom att bygga på extra våningar på redan befintligt hus. Vi får se på tisdag hur det blir med den saken.

Avenyn, Champs Elysées och Nordsta'n.

2009-02-12T12:28:00.002+01:00

Idag är mina föräldrar på besök från Småland och vad passar vi då på att göra? Det är ju knappast Avenyn, Nordsta'n eller Evenemangsstråket som lockar, vilket Göteborgs stad verkar tro är deras (våra) störta turistattraktioner. Avenyn hörs ibland kallas för Göteborgs Champs Elysées och jovisst, de är lika långa, raka, breda och tråkiga båda två och båda gatorna är något som jag undviker så gott jag kan. För hur mysigt är det att gå på en gata som det tar flera minuter att korsa eftersom den är delad av bilar, vagnar och stora avstånd.

Nordsta'n, detta fruktansvärda inomhuscentra som har fläskat ut sig på platsen där det tidigare var små ruffiga kvarter (se bilden). I sann 60-talsanda revs alla hus eftersom de ansågs vara slum och symboler för gammeldags torftigt boende. I stället byggdes denna stora inglasade gigant som huserar 34 miljoner besökare per år. Det räcker med att stoppa in näsan innanför glasdörrarna vid brunnsparken för att få huvudvärk. Vad som är fel på det så kallade evenemangsstråket behöver jag nog inte ens ta upp. Ett stort område med massa storskaliga byggnader vars innehåll inte uppmanar till spontanbesök eller strosande. Hur många spatserar förbi Scandinavium och slinker in på en hockeymatch eller en konsert med Bruce Springsteen på Ullevi?

Nej, det finns mycket härligare delar av Göteborg. Vi kan gå Vallgatan fram, stanna till vid Designtorget, äta lunch i Feskekôrka, promenera runt hemma i Lunden eller njuta av en fika i Linné. Det är inte de stora kolosserna som gör att jag älskar Göteborg, utan de områden med mindre gator, levande stadsliv och småbutiker med skyltfönster jag kan titta på.

Kärnkraftsidiotin

2009-02-10T18:16:00.006+01:00

Idag var Grön Ungdom ute i bushen i Skövde för att protestera mot Centerns idioti-svängning i kärnkraftsfrågan. På Sveriges radio Skaraborg finns ett bra reportage där min gamla kombo Joakim Larsson får säga några ord om Centern och kärnkraften.

Att kärnkraften ska rädda vår planet är det några av de nyvakna miljöentusiasterna som tror, men det finns flera aspekter som de bortser från. Eftersom uranbrytningen är förenat med fara för gruvarbetarna och utsläpp sker i närmiljön, bryter vi i Sverige inte uran själva, utan är osympatiska nog att importera uran från fattiga Niger och de områden i Kanada och Australien där urbefolkningen bor.

Under tiden ett kärnkraftverk är igång finns det, hur osannolik sannolikheten än är, en viss sannolikhet för en kärnkraftsolycka. Den mänskliga faktorn, attentat eller annat oväntat kan orsaka en härdsmälta och som vi ju är bekanta med, kan följderna bli katastrofala.

Slutligen har vi den lilla frågan med vart det uttjänta kärnbränslet ska ta vägen. Eftersom det är livsfarligt i hundra tusen år, är det ju omöjligt att göra det på ett tillfredsställande säkert sätt. För hundra tusen år sedan hade vi istid i landet, vem vet hur världen ser ut år 102009? För att säkra att framtida invånare på jorden inte ska råka gräva upp det radioaktiva avfallet har ufo-organisationer kontaktats som specialister på universella tecken, vilka skulle kunna säga att "gräv inte här, det är farligt".

Det finns två mycket bra saker som kan göras för miljön utan att vi livnär oss på plutonium eller pumpar ut koldioxid i luften. För det första kan vi snåla mycket på den el vi använder. Sweco och Naturskyddsföreningen räknar med att vi kan minska el-användingen i Sverige med hela 37%. Det andra vi kan göra är att bygga ut de alternativa energikällorna. Ett flertal lokala energiförsörjningskällor gör oss dessutom mindre sårbara än att förlita oss på importerad uran.

Ja, det är konstigt hur dessa centerpartister kan sova gott om nätterna när de har en partiledare som Maud Olofsson. Tur att det finns alternativ i Miljöpartiet för oss som fortfarande står upp mot kärnkraftshysterin.

Emmali goes EU-lista och bloggare

2009-02-10T08:15:00.001+01:00

Idag presenterades Miljöpartiets lista till EU-parlamentsvalet den 7 juni. På första plats är som väntat nuvarande parlamentariker Carl Schlyter, som har gjort ett väldigt bra jobb den senaste mandatperioden. Själv är jag på plats 17 och ska kampanja som tusan för att Carl ska få några gröna svenska kolleger i Bryssel. Resten av listan bjuder på en del överraskningar, tyvärr främst i form av att jätteduktiga men mindre kända lokalpolitiker petats bort. En presentation av listan finns på Miljöpartiets hemsida.

Det som jag tycker är viktigast med Miljöpartiets EU-politik är att vi jobbar för att riva tullmurar gentemot de fattigaste länderna, för en öppnare invandringspolitik och mot homogenisering av socialpolitiken. Dessa är alla viktiga frågor för mig. De stora inslagen av planekonomi stör mig, speciellt när det gäller de gigantiska jordbrukssubventionerna. Att EU ska vara öppen, både för medlemmar och omvärlden, transparent och så demokratiskt som möjligt är självklara och bra åsikter i Miljöpartiets EU-politik som jag ställer upp på till 100%. Sedan har vi ju självklart miljöfrågorna. Att EU skulle vara speciellt bra för miljön tror jag ju knappast, men med flera gröna EU-parlamentariker kan unionen i alla fall bli bättre.