Att vara vice fullmäktigeordförande

Jag står precis vid trappan som leder upp till Börsens festhall, ett hundratal för mig helt okända människor kommer in från dörrarna mot Gustav Adolfs torg, dörrarna vid den där trappan där alkisar och glassätande trängs soliga dagar (trappan har någon några timmar tidigare städat genom att mha plasthandskar plocka upp fimpar och annat skräp). Jag är festklädd och har ett hysteriskt tungt guldhalsband på mig, borgmästarhalsbandet. Gravyren säger, om jag minns rätt, att den skänktes av industri- och hantverksföreningen 1966. Länkarna pryds av bohuslänsk granit. Halsbandet är strikt förbjudet att lämna lokalens väggar.

Mitt tal ligger i bakfickan. Om några minuter ska jag hälsa gästerna välkomna, berätta att kommunen tycker att de är viktiga samt säga några väl valda ord och vilken fantastiskt bra stad Göteborg är. Efter talet kommer några gäster fram och imponeras över att någon så ung som jag är borgmästare i en stor stad. Jag svarar med att vi egentligen inte har borgmästare, att jag inte tillhör gruppen heltidspolitiker, att Sverige internationellt sett har många unga politiker samt att Miljöpartiet i synnerhet representeras av många unga. Kanske några tar kort av sig själva och mig vid en anrik flagga med stadsvapnet på. Efter att ha minglat runt i cirka 1,5 timme är jobbet slut och jag går hem.

Med ett år som 2e vice ordförande i Göteborg kommunfullmäktige i bagaget kan jag se att ovanstående beskrivning är den vanligaste uppgiften jag har. Att vara en trevlig festvärd, alltså representation, för gästande konferenser var inte  anledningen till varför jag signade upp på den här posten. Inte desto mindre är det många intressanta personer jag får träffa och jag får insyn i delar av kommunens och näringslivets mer festliga verksamhet som många aldrig kommer i kontakt med.

Eftersom jag inte själv på förhand fattade vad en vice fullmäktigeordförande i Göteborg pysslar med, så antar jag att det finns fler som inte heller har full koll på detta uppdrag som strikt hierarkiskt räknas som ett av kommunens viktigaste. Därav detta inlägg som ger en viss inblick. Allt som ett led i min strävan att göra kommunpolitiken mer lättillgänglig för alla som vill veta och gärna några till.

Demokratiidealet var min anledning till att vilja sitta i fullmäktiges presidium. Att vara med och utveckla fullmäktiges arbete, involvera alla ledamöter och ersättare mer. Synas i samhället. Finnas tillgängliga där medborgare finns. Detta är naturligtvis också en del i mitt uppdrag. Vi har nyligen tillsatt en arbetsgrupp som utvecklar fullmäktiges arbetsformer. I gruppen finns presidiet samt en representant från varje fullmäktigeparti. Här diskuteras både högtalarsystem och platser för fullmäktiges möten. Personligen skulle jag gilla om fullmäktige, kommunstyrelsen och gärna andra organ hade möten på oväntade platser där folk ändå befinner sig. Kanske i Nordstan, i en skolaula (under skoltid), på stranden vid Askimsbadet. För att kunna göra sådana här utflykter försöker vi nu upphandla ett mobilt voteringssystem.

En tredje uppgift som vi i presidiet pysslar med är att bereda ärenden gällande kommunens revision. I vanliga fall är det kommunstyrelsen som bereder ärendena till fullmäktige, men eftersom revisionen granskar kommunstyrelsen som organ, är det olämpligt att de bereder revisionens ärenden. Då hoppar vi in som beredande organ, har möten med revisionen om deras budget, uppföljningar med mera.

Partyvärd, mötesdemokratikämpe och revisionsberedare skulle jag alltså hävda är de saker som jag lägger ner mest tid på i uppdraget som vice fullmäktigeordförande. I den ordningen.

Politiska dimensioner i stadsplanering

På torsdag är det dags för kommunfullmäktige och den här gången finns en fördjupad översiktsplan för södra Askim på dagordningen. Södra Göteborg, som domineras av privatägda villor, föreslås genomgå en stor expansion med många hyresrätter. Ärendet visar på en intressant politisk dimension i stadsplaneringspolitik, vilket särskilt syns i skillnaderna mellan yrkande från M, FP & KD kontra yrkande från V.

Observera att jag fritt har klippt i yttrandena som refereras i utställningsutlåtandet, vilket tillsammans med planförslaget finns här, på kommunens hemsida.


yrkande M, FP, KD (lagt i SDN Askim)
6 500 bostäder anser vi vara en olämpligt hög exploateringsnivå. [klipp]

En stor del av attraktiviteten i södra Askim är luftigheten och den lantliga atmosfären. Det finns en gräns när naturvärden och öppenhet övergår i något annat, inte lika attraktivt. En låg exploateringsgrad och en anpassning till befintlig struktur är avgörande för att Askim även i framtiden skall utgöra ett attraktivt alternativ både för boende och för fritidsaktiviteter.Byggnadshöjder över tre våningar bör undvikas. Olika upplåtelseformer för boende bör finnas och mark bör reserveras för den kommunala tomtkön. För att skapa flyttkedjor måste även efterfrågan på attraktiva bostäder tillgodoses. Rörligheten frigör i ändan av flyttkedjorna billigare bostäder, ofta hyresrätter, som kan tillfredställa nya gruppers behov på bostadsmarknaden. [klipp]

Friluftslivet till sjöss kräver även ett utökat antal båtplatser och nyetableringar av småbåtshamnar för att tillgodose båtintresset, inte minst bland blivande Askimsbor. [klipp]

Slutsatser:
A) Med hänsyn till Askims naturvärden och en anpassning till den nuvarande strukturen förordar vi en exploatering på max 2 500 bostäder
B) Vi förutsätter en nödvändig, successiv utbyggnad av trafikstrukturen i takt med den kommande exploateringen

Reservation (V) i Miljönämnden:
Yrkade bifall till förvaltningens förslag samt att följande text tillfogas:
• Med den fördjupade översiktsplanen öppnar sig unika möjligheter att äntligen komma tillrätta med ett av Göteborgs mest segregerade bostadsområden. Askim har historiskt varit ett problemområde i akut behov av hyresrätter.
• För att bidra till en bättre blandning av upplåtelseformer skall minst 90 procent av de tillkommande bostäderna vara hyresrätter där minst hälften är allmännyttiga hyresrätter och resterande kooperativa hyresrätter.
• Speciell vikt skall läggas vid att försöka attrahera nyanlända flyktingar. Om det är möjligt är det önskvärt att göra ansträngningar för att även försöka få etablerade invandrare till området.
• Området lämpar sig väl för sociala resursnämndens alternativa boendeverksamhet. (Det som fram till 2008 gick under benämningen Altbo.) Eftersom den tidigare regionala indelningen togs bort kan Askim nu ta emot personer med missbruksproblem eller andra sociala problem från hela Göteborg.

Eko-kött, odling, stadsplanering och vuxenutbildning

Maratonmöte i kommunfullmäktige där budgeten ska diskuteras i 12 timmar nonstop. I skrivande stund håller gruppledarna på med en mer övergripande debatt, där de tyvärr framför allt kritiserar varandra. Ord som löper genom debatten är jämlikhet (från oss rödgröna) och valfrihet (från borgarna). Här finns alla budgetförslag och här kommenterar våra rödgröna företrädare budgeten.

Ett subjektivt referat från dagen kommer senare, men jag vill nu lyfta fram mina personliga favoriter från den rödgröna budgeten "För hela Göteborg".

• Vi önskar att bygga tätt och grönt i staden för att kunna effektivisera infrastrukturen och har god folkhälsa. Det ställer höga krav på oss rödgröna att inte ge upp för villamattor och punkthus, vilka inte är speciellt yteffektiva.
   
• Barn ska vara delaktiga i stadsplaneringen. Kan bli ofantligt spännande att se om kommunen lyckas få in barn och deras perspektiv på riktigt och inte bara genom att barn får rita fina teckningar över deras drömskolgård.
   
• Kulturförvaltningen ska involveras mer i detaljplaneprocessen. Stadsrum ska uppmuntra spontan kultur och kreativitet. Även här måste våra rödgröna representanter i relevanta nämnden formulera hur man ska se på kulturen i stadsplaneringen i praktiken, när det kommer till varje enskild detaljplan. 
   
• Bostad som grund är de rödgrönas sätt att arbeta mot hemlöshet. Att få bo i en riktig bostad, en fast punkt, varifrån man kan ta itu med sina problem är finare än den tidigare politiken om att man ska visa att man kan förtjäna en bostad.
   
• Bostadsförmedlingen ska vara transparens och ske efter kötid, vilket känns skönt. Efter att ha varit aktiv på Boplats i 3,5 år har jag sett att transparensen och användarvänligheten för den bostadssökande är lika med noll.
   
• Allmännyttan och andra hyresrätter ska prioriteras, helt motsatsen till borgerliga Stockholm som säljer ut sina hyresrätter och försvårar ytterligare för folk med lägre och/eller instabila inkomster att hitta en bra bostad. För att motverka den kraftiga boendesegregationen som finns i Göteborg, ska den underrepresenterade upplåtelseformen i ett område prioriteras vid nybyggnation. Här menar jag att det gäller att se en frimärksplan i sitt sammanhang, inte hela stadsdelen men inte heller bara de bostäder som är alldeles anslutande. Oavsett vilken upplåtelseform eller bostadstyp som ska prioriteras, bör varje projekt innebära en blandning i mikronivå för att motverka segregation i mikronivå.
   
• Eftersom jag ska börja i Vuxenutbildningsnämnden (första mötet på onsdag) blir jag även glad över de rödgrönas syn på vuxenutbildning. Alla har rätt till en andra, tredje och fjärde chans i livet. Vuxenutbildningen ska framför allt vara inriktad till att ge jobb så fort som möjligt, men även för att ge högskolebehörighet.
   
• Köttkonsumtionen står för en stor del av vår klimatpåverkan. Vi rödgröna skriver i budgeten att allt kött som kommunen köper in ska vara ekologiskt. Ett toppenbra sätt att göra något konstruktivt för att minska vår klimatbelastning på matsektorn. Andra sätt från budgeten är att satsa mer på stadsnära odling, både i halvstor skala och i form av kolonilotter för egenkonsumtion. Bland annat uppmuntrar kommunen de gräsrotsodlingar som finns på Skansberget och ska möjliggöra kolonilotter där.
   
• Cykel och kollektivtrafik ska prioriteras. Ett prioriterat mål (innebär att det följs upp tydligt) är att biltrafiken ska minska till förmån för kollektivtrafik och cykel.

Skrivningar som jag personligen inte är helt glad över är att kommunen aktivt ska verka för en regionförstoring. Att försöka få folk att pendla så långt som möjligt belastar både miljö, familjer och fritid (ett ämne stort och viktigt nog för flera blogginlägg)

Cykelstaden Göteborg

Hur är Göteborg som cykelstad och hur kan det bli bättre? Det var temat för ett panelsamtal på Cykelfestivalen som cykelklubben Komet Club Rouleur arrangerade i helgen i Lagerhuset på Järntorget. Samtalet ägde rum mellan mig som kulturgeograf, Jonas Åker på Trafikkontoret, arkitekten Björn Siersjö och alla festivaldeltagare.

Cykelstaden Göteborg fick flera mindre goda omdömen, bland annat om snäva svängradier, höga kantstenar och ett allmänt undermåligt cykelnät. Diskussioner fanns om den urusla cykelsituationen på Linnégatan, där fotgängare och cyklister trängs på en trång bana där det är ganska otydligt för fotgängarna att de bör hålla sig på sin kant. Någon tyckte att det där är bättre att cykla i bilbanan, men det framkom att det egentligen är olagligt att cykla bland bilar, ifall det finns en cykelbana i närheten. Lagen står alltså på bilisternas sida framför cyklisternas.

Trångt och otydligt försvårar för cyklister som vill komma fort fram.

Angående svängradierna, var det inte bara jag som klagade på alltför snäva svängar för cyklisterna. Någon berättade att det bara är cykelbanan till Askim som har generösa svängradier, något han funderade en del över fram till dess att han kom på att den cykelbanan ligger på en gammal banvall. Slutsatsen blev att cykelplanerarna borde gå en tågplanerarkurs.

I övrigt diskuterades behovet av en symbolbyggnad eller liknande som manifesterar Göteborg som cykelstad. För en god cykelvardag bör cykelbanorna planeras före bilbanorna, staden byggas tätare för att minska på avstånden och cykeln göras (ännu) trendigare som statuspryl.

Stort tack till Komet Club Rouleur för en superfin festival och för arbetet med att sätta cykeln i centrum.

Hej trafikplanerare

Hur tänkte du när du planerade den här kurvan? Hur tajt svängradie är lämpligt i en stad där cyklister prioriteras?

Fotot är taget vid Regnbågsgatan på Lindholmen

Trängselskatter i kommunfullmäktige

Min tanke var att lägga ut ett referat från kvällens kommunfullmäktigemöte. Men debatten om trängselskatten blev så lång (över en timme) och rolig, så den ägnas ett eget inlägg med snabbt hoprafsat referat medan debatten pågår. Den viktigaste sammanfattningen är
1. Jag tror att Theo från Vägvalet snart kommer gilla trängselavgifter: han kläckte ur sig citatet "Hur får man gemene man att ställa bilen? Jo det gör man bara med bra alternativ." Tänk tanken ett snäpp längre så hamnar du där vi andra är, i kollektivkramarträsket.
2. Vägvalet vill höja skatten för att bekosta Marieholmstunneln. Ska de gå ut i valet med stor skattehöjning i valmanifestet? (Roland Rydin (M) hävdar att en sådan skatt skulle innebära 11 000 spänn per person. Själv har jag inte räknat på saken.)
3. Vägvalet verkar vilja tvinga folk att äta vegetariskt. Anna Irving från Vägvalet klagar på att vi bara kritiserar bilen, men ingen går på kossorna, fast ett kilo kokött genererar 28 kg koldioxid. Vårt gröna kommunalråd Kia Andreasson att stadens budget arbetar för att minska utsläppen från både biff och bil.

Här kommer den mycket långa versionen:
Från Vägvalet om trängselskatten. Owe Nilsson (S) och Theo Papaioannou (Vägvalet) var huvudkombatanter. Debatten tog över en timme, nog en och en halv.
Theo frågar: Varför kallar kommunen trängselskatt för trängselavgift när det egentligen är en skatt?
Owe svarar att ett misstag kan ha skett någon gång, men att det heter trängselskatt.

Theo frågar: Varför går det inte att bryta isär infrastrukturpaketet och genomföra delar av projekten?
Owe svarar att infrastrukturen är komplex och att vi behöver få in pengar för att kunna rätta till trängselproblematiken.

Theo frågar: Är det rätt att vilseleda allmänheten (angående att en medborgare fått svar från "kommunen" att det är Riksdagen som äger frågan om trängselskatt)? Owe svarar att Riksdagen beslutar om trängselskatt, men att de i princip följer kommunen. Göteborgs kommun vill dock ha trängselskatt och försöker därför inte få Riksdagen att riva upp beslutet.

Debatt följer:
Theo klagar även på att kommunen vill göra det dyrt att parkera bilar. Med hänvisning till att medborgare inte gillar trängselskatt menar han att vi borde riva upp beslutet. Theos enda argument är att medborgare inte gillar trängselskatt och att man därför inte ska ha det. Han kan dock inte argumentera varför trängselskatten skulle vara dålig. Theo menar att man inte kan tvinga folk att ändra beteende (alltså sluta köra bil) om det inte finns något vettigt alternativ. Jag hör honom dock inte att propagera för radikalt ökat anslag till kollektivtrafiken. Theo påstår att det inte finns busschaufförer som räcker och att detta gör att vi inte kan satsa på kollektivtrafiken. Därför är han emot trängselskatt?

Theo kläckte också ur sig citatet "Hur får man gemene man att ställa bilen? Jo det gör man bara med bra alternativ." Tänk tanken ett snäpp längre så hamnar du där vi andra är, i kollektivkramarträsket. Vägvalets Anna Irving vill främja miljön, men tror inte att en halv miljon kan göra något. Suck! Hon vill hellre se en generell skattehöjning en punktbeskattning av bilisterna. Helskotta vad sur jag skulle bli om mina skattepengar skulle gå till en Marieholmstunnel. Hon verkar dock inte ha någon koll på hur stor den skattehöjningen skulle behöva vara. Nu menar Anna att ett kilo kokött ger 28 kg koldioxid. Nu kanske hon även är för köttskatt? Kia replikerar snabbt att vi i stadens budget arbetar för att minska utsläppen från både biff och bil.

Owe kontrar med att trängselskatt handlar om miljö och stadsbyggnad. Att kunna minska biltrafiken är ett framgångsrecept för framtiden. Owe vill kalla det för "miljöstyrande trängselskatt". Personligen skulle jag möjligen kunna sträcka mig till "trafikstyrande trängselskat". Miljön ska ju inte styras... Jag blir så glad av att höra representanter från Socialdemokraterna, inte minst Abbas Zarrinpour och Owe Nilsson, helhjärtat stå upp för trängselskatterna och satsningar på ökad kollektivtrafik. Abbas kopplar till och med översvämningar i Bangladesh till Vägvaletpartisternas bilkörning.

Till och med Roland Rydin från Moderaterna står upp för trängselskatten. Han säger att han inte gör det av miljöskäl, utan för "utveckling" och bättre kollektivtrafik. Flera påpekar också att alla partier inför valet var öppna med sina åsikter om trängselskatterna och att över 85% av väljarna röstade på ett parti som godtar trängselskatterna.

Vårt gröna kommunalråd Kia Andreasson lyfte in att barn ska kunna bo i staden. Med den taskiga luftkvalitet som nu råder är det inte nyttigt för barn att bo centralt. Hon visar också på att det råden en stark efterfrågan på kollektivtrafik. Vår Ulf Kamne visar på att vi gröna inte alls vill ha Marieholmstunneln, men att vi tyvärr har gjort en överenskommelse där den ingår.

Ny mandatperiod

Nu har det ju varit ny mandatperiod ett tag. För min del innebär det att jag inte längre sitter i någon nämnd som hanterar stadsbyggnad (eftersom jag numera jobbar med dessa frågor). Efter valet har vi miljöpartister i Göteborg dock säkrat upp en lite grönare kommunpolitik.

I kommunmajoriteten som består av de tre rödgröna partierna S, V och MP har vi gröna fått ökad tyngd. Vi har fått 100% fler kommunalråd. Nytt råd för oss är Thomas Martinsson som har fått ansvar för kulturpolitik, mångfald med mera. Inom stadsbyggnadsnämnderna har vi också fått mer grönt inflytande.

Den stora revolutionen är att ordföranden i Fastighetsnämnden är miljöpartisten Ulf Kamne. Fastighetsnämnden har en himla stor makt över vilken sorts stad vi bygger, i och med att de kan reglera nästan precis vad de vill i exploateringsavtalen. Det betyder att kommunen genom Fastighetsnämnden kan bestämma vad som byggs när det är kommunal mark som bebyggs. Bland annat kan man här ställa krav på hyresrätter, vilket man inte kan från Byggnadsnämndens sida.

Vi har också fått en presidiepost i Trafiknämnden, vilken kommer att innehas av Elisabeth Undén. Min fina gamla nämnd Byggnadsnämnden har nu fått två nya gröna representanter, Tina Wallenius (som har varit i nämnden tidigare mandatperioder) och Adam Wojciechowski. 

Själv har jag kommit in i kommunfullmäktige, vilket är superspännande. En stor skillnad mot Byggnadsnämnden är att man får lära sig lite om allt (men inte mycket om något). Det är bra för att få en bättre helhetsbild av kommunens verksamhet. Jag är 2e vice ordförande i fullmäktige, vilket innebär att jag kan försöka se till att våra möten hålls på ett bra sätt, samt att jag representerar kommunen i vissa officiella sammanhang. Exempelvis hälsade jag utbytesstudenter välkomna på en liten mottagning i stadshuset för ett par veckor sedan. Ser fram emot en spännande och lärorik mandatperiod och nu är det ju valrörelse igen. Rösta grönt!